MENY

Gällande vårdprogram bukspottkörtelcancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2017-12-07.

17. Egenvård

Rekommendationer

Rekommendationer

Patienten ska rekommenderas att avstå från rökning.

Patienten ska uppmanas att vara uppmärksam på sina alkoholvanor.

Patienten ska erbjudas stöd till egenvård avseende medicinsk, beteende och emotionell hantering.

17.1 Nationella riktlinjer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är användbara även under cancerbehandlingen. De innehåller kunskaps- och beslutsstöd i mötet med patienten och rekommenderar olika typer av rådgivning.

 

17.2 Allmänt om egenvård

Inom hälso- och sjukvården betyder egenvård att någon inom vården har bedömt att en person själv eller med hjälp av någon annan kan utföra en åtgärd i syfte att behandla sig själv. Denna slags egenvård regleras i olika lagar och sammanfattas i Egenvårdsföreskriften (SOSFS 2012:10 och 2011:23). 

Socialstyrelsen ändrade föreskrifterna 2012 när det gäller bedömningen av egenvård eftersom det kommit ny lagstiftning, bland annat nya regler om läkemedelshantering. 

Egenvårdsföreskriften ställer krav på att hälso- och sjukvården 

  • gör individuella bedömningar 
  • analyserar riskerna 
  • samråder och planerar med dem som berörs 
  • gör nya bedömningar om förutsättningarna ändras 
  • fastställer rutiner för samarbetet även med andra aktörer  
  • säkerställer att ledningssystemet innehåller rutiner för egenvård. 

 

Det finns också generella rekommendationer från RCC beträffande egenvård: 

  • Vårdteamet bör i dialog med patienten definiera de moment som lämpar sig för egenvård och göra upp en handlingsplan. (Verksamhetschefen ansvarar för att vårdpersonalens råd om egenvård överensstämmer med lagstiftningen och att utvärderingen av egenvården dokumenteras.)
  • Egenvården bör innefatta stöd för patienten såsom:
    • medicinsk hantering – att dagligen hantera sin medicinering, att anamma en specifik diet etc.
    • beteendehantering – upprätthålla, ändra och skapa nya meningsfulla beteenden eller livsroller
    • emotionell hantering – lära sig hantera olika känslor inför framtiden för att kunna hantera sin sjukdomsbild. 

 

Egenvård som begrepp indikerar således att en patient själv, med eller utan hjälp av anhöriga och närstående, tar en aktiv roll i valda delar av sin behandling och vård. 

En patient som själv tar ansvar för sin dagliga behandling och sin hälsa avlastar inte bara sjukvårdssystemet utan kan också nå bättre resultat vad avser behandling och känslotillstånd (t.ex. genom ökad insikt) än den som passivt är hänvisad till vårdpersonal. Patienten kan, gärna i samarbete med närstående och anhöriga, utveckla egenvården så att den fungerar bäst för dem som berörs, alltså hitta egna lösningar på givna situationer. Genom egna observationer kan den drabbade själv se betydelsen av rätt omvårdnad och åtgärder och det kan i sin tur resultera i bättre hälsa och en känsla av att behärska sin situation. 

Beskrivningen ovan ger ett ”utifrånperspektiv” på egenvård och speglar sjukvårdens perspektiv. Egenvård kan dock också ha ett ”inifrånperspektiv”. Egenvården (med eller utan hjälp av närstående och anhöriga) utgår från vad individen själv vill ta ansvar för, för sin hälsa och sitt välbefinnande. I detta ingår att hålla sig fysiskt och mentalt aktiv, att göra sitt bästa för att sköta sig, att använda mediciner på bästa sätt samt att ta hand om mindre krämpor och proaktivt reagera på oförutsedda situationer som kan uppstå. 

Egenvård kan även omfatta insikt i och kunskap om livsstilsfrågor, t.ex. vad avser betydelsen av motion, val av föda och inställning till sin egen livssituation samt beslutet att undvika onyttigheter såsom rökning, alkohol, skräpmat och socker.

Patientinformation avseende egenvård finns i bilaga 3, författat av patientorgansiationen PALEMA.

 

17.3 Rökning

Om patienten är rökare bör kontaktsjuksköterskan/läkaren informera om rökningens negativa effekter vid operation och strålbehandling, och hänvisa patienten till rökavvänjning via primärvården eller den specialiserade vården som kan ge hjälp med rökstopp(393-399). Patienterna kan också ringa den nationella sluta rökalinjen 020-84 00 00.

 

17.4 Komplementär och alternativ medicin

Kontaktsjuksköterskan/läkaren bör informera patienten om att komplementär och alternativ medicin kan påverka effekterna av cancerläkemedel (400, 401).

 

17.5 Alkohol

Kontaktsjuksköterskan/läkaren bör rekommendera patienten att vara uppmärksam på sina alkoholvanor under alla typer av cancerbehandling. Alkohol kan öka risken för komplikationer och biverkningar (402-404). 

Hälso och sjukvården bör erbjuda rådgivande samtal till patienter som har frågot om alkoholbruk, samt till patienter där det i anamnesen framkommit att patienten dricker alkohol på ett sätt som är förenat med risk och som kan avar relevant för situationen.

Patienter som vill ha stöd för att förändra sina alkoholvanor kan ringa den nationella Alkohollinjen 020-84 44 48.