MENY

Gällande vårdprogram bukspottkörtelcancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2017-12-07.

8. Symtom och tidig utredning

8.1 Symtom och kliniska fynd

Rekommendationer

De kliniska fynden vid debut av pankreascancer är få, men viktnedgång, smärta och ikterus är bland de vanligaste debutsymtomen.
(+++)

Pankreascancer bör misstänkas även vid akut insättande pankreatit utan kända predisponerande faktorer samt vid diabetesdebut utan känd hereditet, då detta kan utgöra debutsymtom. (++)

Uppvisande av alarmsymtom ska leda till misstanke om pankreascancer och leda till initiering av en utredning.

Pankreascancer ger vaga och ospecifika symtom, vilket bidrar till sen diagnos. Malignitetsgraden är dessutom oberoende av tumörstorlek, så även små tumörer kan uppvisa systemisk sjukdom (60). Till de vanligaste kardinalsymtomen vid debut räknas viktnedgång, smärta och ikterus (61-65). De kliniska fynden vid debut är få då tumören oftast inte är palpabel, men om gallvägarna är helt obstruerade kan ibland en utspänd gallblåsa palperas (Courvoisiers tecken). 

Ofrivillig viktnedgång är det vanligaste debutsymtomet, men det är samtidigt mycket ospecifikt. Smärta är vanligast vid tumör i corpus och cauda, och beskrivs som molande värk i epigastriet som ofta strålar ut mot ryggen. 

Vid tumör i caput är ikterus, ofta tillsammans med klåda, det vanligaste symtomet, och det kallas ofta ”tyst ikterus” pga. avsaknaden av kolikartad smärta. Denna form är samtidigt förenad med en bättre prognos, då tumörer i caput ger symtom tidigare än mer distalt belägna tumörer (66). Med tiden kan även ikterus uppstå vid caput- och corpustumörer, men det beror då ofta på levermetastasering. 

Vid periampullär cancer är ikterus ofta det enda symtomet. Även vid utredning av akut insättande pankreatit utan kända predisponerande faktorer samt vid diabetesdebut utan känd hereditet bör pankreascancer finnas med som differentialdiagnos.

Paramaligna symtom såsom extrem trötthet, aptitlöshet, ascites, kräkningar och illamående är ofta tecken på spridd sjukdom. Patienter med upprepade tromboser (>1) utan bakomliggande annan känd orsak har en ökad risk att utveckla pankreascancer (67) och man kan överväga screening åtminstone en gång avseende detta (CT/MRT).

Vanliga debutsymtom

   

Ungefärlig förekomst

Kardinalsymtom

   
 

Ofrivillig viktnedgång

60–90 %
 

Smärta

50–80 %
 

Ikterus

50–75 %

Övriga symtom

   
  Diabetes utan ärftlighet 5 %
 

Akut pankreatit

3 % 

 

Illamående 

30 %

Uppvisande av något av de alarmsymtom som är listade nedan inger särskild misstanke om pankreascancer och ska föranleda initiering av utredning: 

  • Gulsot eller ikterus
  • Palpabel knöl i övre delen av buken
  • Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen tillsammans med ofrivillig viktnedgång, särskilt i samband med relativt nydebuterad diabetes

Dessa symtom inger särskild misstanke om pankreascancer och ska leda till en utredning.

8.2 Ingång till standardiserat vårdförlopp

Uppvisande av alarmsymtom (se avsnitt 8.1) ska leda till relevant provtagning och samtidig remiss till diagnostisk undersökning (filterfunktion). Om patienten däremot är kraftigt ikterisk ska man överväga en remiss för akut omhändertagande. 

Olika diagnostiska undersökningar rekommenderas vid olika symtom: 

  • Ikterus: akut (inom 24 timmar) ultraljud av lever, gallvägar och pankreas. 
  • Palpabel knöl i övre delen av buken: DT av buk (MRT om DT inte finns att tillgå).
  • Smärta i övre delen av buken och/eller ryggen tillsammans med ofrivillig viktnedgång: gastroskopi.
  • Något av ovanstående symtom i kombination med nydiagnostiserad diabetes: DT av buk (MRT om DT inte finns att tillgå).
  • Kvarvarande malignitetsmisstänkta besvär som inte förklarats av ultraljud eller gastroskopi: DT av buk (MRT om DT inte finns att tillgå).

Svaret ska skyndsamt tas om hand och patienten ska omedelbart remitteras till utredning enligt det standardiserade vårdförloppet om ett kriterium för välgrundad misstanke är uppfyllt. 

Misstanke om pankreascancer räknas som välgrundad vid ett eller flera av följande: 

  • bilddiagnostiskt eller endoskopiskt fynd som talar för premalign eller malign förändring (inklusive vidgad pankreasgång) i pankreas eller periampullärt 
  • ikterus som inte är kopplad till gallstens- eller leversjukdom 
  • cyto- eller histopatologiskt fynd som talar för malignitet i pankreas eller periampullärt 
  • misstanke om malignitet i pankreas eller periampullärt vid bukoperation

För ytterligare information om ingång till standardiserat vårdförlopp för pankreascancer hänvisas till RCC:s webbsida: Standardiserat vårdförlopp för pankreascancer.

8.3 Utredning av patienter som inte uppfyller kriterierna för välgrundad misstanke

I ett fåtal fall finns misstanke om cancersjukdom i pankreas eller periampullärt, trots att villkoren i avsnitt 8.2 inte uppfylls, och då ska patienten remitteras för vidare utredning i enlighet med respektive landstings remissrutiner. Den fortsatta utredningen sker då utanför det standardiserade vårdförloppet.    

8.4 Kontakt med slutenvård avseende standardiserade vårdförlopp

I slutenvården måste det finnas en koordinator för standardiserade vårdförlopp på den enhet som hanterar remisser inom området misstänkt pankreascancer. Denna enhet måste tydligt förmedla till alla primära vårdgivare hur koordinatorn bäst kontaktas. Koordinatorns uppgift är att överblicka och koordinera pankreascancerutredningar och att utgöra en tydlig länk mellan primär vårdgivare och slutenvård, för att ytterligare underlätta snabb kommunikation och effektivisera den enskilda patientens flöde.

Den aktuella patienten ska också få kontaktuppgifter till koordinatorn för att själv snabbt kunna informera sig om flödet i det standardiserade vårdförloppet.