MENY

Utvecklingskraft cancer med fokus på primärvård

Sidan publicerades 24 maj 2017

- Samarbetet vi har i sydöst är unikt, med sjukhus i toppklass. Det ska vi ta fasta på inför kommande utmaningar inom cancervården. Vi kan vara stolta men inte nöjda.

Så inleder Krister Björkegren, landstingsdirektör i Kalmar län, Utvecklingskraft cancer inför 170 deltagare från hela regionen. Moderator Eva-Marie Hagström tog vid och berättade om sin cancerresa som anhörig, när hennes man fick lymfom 1993. Därefter kom Karin Wahlberg, läkare, före detta cancerpatient och författare till boken Cancerland tur och retur.

Fincancer och fulcancer

- Trots att jag själv var läkare och förstod att blod i avföringen är ett allvarligt tecken på att något inte står rätt till, så ville jag tro på den läkare som avfärdade mig med att det kanske bara var förstoppning. Jag var rädd – jag ville inte ha cancer, det vill ingen, berättar Karin.

Karin upplevde ett motstånd att få tillgång till vård, och att bli tagen på allvar. Hon har också många tankar om hur mycket det påverkar vilken typ av cancer vi drabbas av.

- ”Fincancer och fulcancer”, det är ju ingenting man vill tala högt om i vården, men det påverkar hur lätt vi har att berätta om olika symptom, och i slutänden kan det faktiskt göra att många söker senare än de skulle gjort om de hade vetat mer.

Ändtarmcancerns ansikte

Just bemötandet och hur vi kan arbeta konkret med att öka kunskapen om ändtarmscancer är saker som Karin tagit upp i sin bok, och också åker runt och föreläser om på vårdavdelningar och kliniker.

- Jag har blivit ändtarmcancers ansikte, säger Karin med glimten i ögat, men också på allvar. Tack var min roll som både läkare och författare har jag kunnat berätta om mina erfarenheter på ett sätt som jag hoppas ska leda till att vi utvecklar vården och blir ännu bättre, säger Karin.

Primärvården i fokus

Primärvården stod i fokus på flera sätt under dagen. Först ut var en diskussion ledd av Göran Henriks som samtalade med tre representanter med olika roller inom primärvården.

- Jag tror att vi med säkerhet kan säga att vårdförloppen har inneburit en ökad tydlighet i primärvården, som gagnar både patienten och personalen. Vad är nästa steg? Skulle patienten med stöd av en koordinator, kunna boka koloskopin själv? funderar Marie Lagerfelt, verksamhetschef på enheten för Samordnad cancerutredning i Region Östergötland.

- Vi måste samtidigt stå för det medicinska – tydligt visa att vi kan det här. Patienterna är medskapande i sin egen vård men vi som arbetar kan och ska stå för den medicinska kunskapen, säger Charlotta Larsdotter, direktör för vårdcentralerna BRA LIV i Jönköping.

En patient om året

Göran Henriks konstaterar att primärvården alltmer hamnar i fokus när cancervården utvecklas. Det är där patienten först söker vård, och det finns många alternativa diagnoser innan man misstänker cancer i många fall.

- Tittar vi på antalet koloncancerpatienter som vi har i sydöstra regionen, och slår ut det på antalet patienter som passerar primärvården på ett år så är det kanske en patient på ett helt år, som visar sig ha cancer. Det är viktigt att ha med sig, när man ska förstå de utmaningar och den vardag som primärvården står inför.

- Det är en av flera utmaningar som primärvården står inför, att kunna särskilja ibland diffusa symptom och att bygga förtroende med patienterna så att de berättar om vilka besvär och funderingar de bär på, säger Sofia Hartz, ordförande i sydöstra sjukvårdsregionen RMPG primärvård.

Primärvården behöver samverka med slutenvården men även kommunerna när det gäller exempelvis palliativ vård. Det är en utmaning som ligger på bägge parter att utveckla så bra som möjligt.

- Cancervård handlar om att få ett bra flöde både före och efter. Standardiserade vårdförlopp har hjälpt till att lyfta upp hur viktigt förloppet före är, men även att lyfta fram patientens upplevelse och roll i vården, avslutar Marie Lagerfelt diskussionen.

Cancerprevention – så engagerar vi medborgarna

Efter pausen följde ett antal valbara work-shops och seminarier. Cancerpreventionen var den work-shop som lockade flest besökare, med hela 90 deltagare. Jesper Ekberg, ordförande i RMPG hälsofrämjande strategier, från Region Jönköpings län ledde diskussionen tillsamman med processledare från RCC Sydöst.

- Cancerprevention är en del av folkhälsoarbetet, och har ofta samma utmaningar. Det finns ändå en vits med att plocka ut vissa delar som särskilt viktiga för att förebygga just cancer. Dit hör att arbeta gemensamt med tobaksstopp, att arbeta för ett ökat deltagande i screening och att fortsätta påverka till sunda solvanor, säger Jesper Ekberg.

Under work-shopen kom många förslag på hur vi når ut och engagerar befolkningen i cancerprevention. Goda exempel som lyftes upp var hälsoguider, en god samverkan med kommunerna och skolorna, och att personalen själva är goda förebilder.

Frejdig debatt i panelen

Utvecklingskraft cancer hade något för alla. Under dagen kunde man gå på miniseminarier och workshops inom en mängd olika områden. Dagen sammanfattades i en gemensam, avslutande paneldebatt, ledd av moderatorn Eva-Marie Hagström.

Frågorna som diskuterades fångade upp det viktigaste som kommit fram under dagens olika seminarier och work-shops:

  • Hur ser vi på primärvårdens roll i framtiden, när eftervård kan bli lika viktigt som att fånga upp patienter med misstänkta cancersymptom?
  • Hur ska primärvården samarbeta med specialistkliniker, kommuner och regioner för att verka för tidig upptäckt?
  • Hur kommer vi förbi attityden kring fulcancer och fincancer?
  • Hur kan vi utveckla anhörigstödet?

Många i panelen tog upp behovet av tydlighet i samarbetet mellan primärvården, slutenvården och i kommunikationen med patienterna. Även kommunerna och kontakten med hemsjukvården behöver förtydligas och bli bättre.

- I och med att betalningsansvarslagen införs vid årsskiftet kommer det att bli skarpt läge – jag tror det kommer att innebära en större tydlighet, sa Mia Frisk, politisk representant från Region Jönköpings län.

- Vårdsamordnare finns i Jönköping och Kalmar – det underlättar för kontaktsjuksköterskan när den ska lämna över ansvaret för eftervården, konstaterade Charlotta Larsdotter.

Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare på SKL och ordförande i RCC i samverkan protesterade mot beskrivningen på en automatisk ”tillbakalämning” och uppföljning av patienter vars kontroller avslutats av specialistvården:

- De flesta cancerpatienter kommer väl inte till primärvården efter sin behandling alls? Vi har avvecklat kontrollen för att det inte fanns någon påvisbar medicinsk nytta vid flera diagnoser, menade Gunilla.

Panelen kom till slut överens om att det snarare är viktigt att patienterna är uppmärksamma på symptom på att något inte står rätt till, och att de då vet var de ska vända sig, hellre än att kalla på rutinkontroller.

Reggaepartyn mot cancer

Debatten kom sedan att handla om attityder till olika diagnoser, och hur vi når fram med hälsofrämjande budskap för att förebygga cancer.

- Jag tror att vi ska jobba på upplevelser mer än kampanjer, sa Jesper Ekberg, folkhälsochef i Region Jönköpings län. Vi har många spännande exempel där vi tagit hjälp av kultur för att nå fram med budskap om screening och hälsosamtal.

-  Eller så kan vi göra som Armenien – de anordnar årligen ett reaggeparty för att uppmärksamma hudcancer eftersom Bob Marley dog av det – det är också ett sätt att nå allmänheten, sa Mia Frisk.

-  Just i allmänna kampanjer och evenemang ser man stor skillnad i attityden till olika cancerdiagnoser. Bröst har varit enkelt att uppmärksamma och prata kring, men kolorektalcancer inte är så hippt, sa Karin Wahlberg. Men i HPTQ-frågan har attityden svängt, så jag tror att det kommer att ändras även här, avslutar hon.


Ansvarig redaktör: Sofie Drake

Sidan uppdaterad: 30 maj 2017