MENY

Gällande vårdprogram cervixcancerprevention

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2017-01-12

9. Screeningpopulation – Vilka ska kallas och när?

Rekommendationer

Rekommendationer

Kvinnor som är folkbokförda i Sverige kallas till gynekologisk cellprovskontroll (GCK) från 23 års ålder +/- 3 månader (60, 61). De inbjuds till: 

  • cellprovtagning med analys för cytologi vart tredje år i åldern 23–29 år (GRADE ++++)
  • cellprovtagning med analys för HPV vart tredje år i åldern 30–49 år (GRADE ++++med undantag för första provtagningen efter 40 års ålder där cellprovtagning tas med analys för cytologi och HPV (GRADE +)
  • cellprovtagning med analys för HPV vart sjunde år i åldern 50–64 år när kvinnor i den tidigare screeningomgången blivit analyserade för HPV. Kallelser bör sålunda avslutas först efter att ett normalt screeningprov har tagits vid minst 64 års ålder. (GRADE +++). 
  • Som en övergångsåtgärd, tills alla kvinnor 50 - 64 år har blivit erbjudna HPV-screening i den tidigare screeningomgången, kallas dessa kvinnor fem år efter föregående prov. Denna övergångsåtgärd behöver kvarstå fem år efter införandet av vårdprogrammet.

Idealt utgår kallelser vid åldrarna 23, 26, 29, 32, 35, 38, 41, 44, 47, 50, 57, 64 +/- 3 månader för respektive ålder. Alla kvinnor bör ha fått kallelse efter 63 års ålder. Det sista provet kan då vara taget mellan 64 och 70 års ålder, beroende på när det föregående provet togs. Kallelserna avslutas vid 70 års ålder. Kvinnor som lämnat prov vid 48 års ålder bör kallas nästa gång vid 51 och kvinnor som lämnat prov vid 49 års ålder bör sedan kallas vid 52. För att undvika hög belastning inom verksamheten vid övergång till nya kallelseintervall kan kallelser för åldersgrupperna över 60 - 64 (beroende av landstingets tidigare övre åldersgräns för screening), som annars riskerar att kallas samtidigt, spridas ut över en treårsperiod.

Tidsintervallet för kallelser till kvinnor som tidigare tagit prov utgår från tidigare taget cellprov, oavsett vilken analys som gjorts, eller självtest för HPV. Med cellprov menas exfoliativt prov från cervix eller vagina som analyserats för HPV, cytologi eller båda. För beräkning av kallelseintervall används datumet då det tidigare provet inregistrerades på laboratoriet. Prov som ej är bedömbara (SNOMED M09010 (Cytologi) eller M09024 (HPV)) ska inte utgöra underlag för nästa screeningkallelse.

Socialstyrelsens rekommendation om 7 års intervall mellan screeningtillfällen för kvinnor över 50 år bygger på det höga negativa prediktiva värdet hos HPV-analys. Cytologiska prov ger inte denna säkerhet. Därför kan 7 års intervall genomföras först när kvinnor deltagit i en screeningomgång där HPV-analys görs. Under en övergångstid kommer intervallet från föregående prov därför behöva vara 5 år. Denna övergångstid från tidpunkt då detta vårdprogram införs i ett landsting kommer då att vara lång som ett screeningintervall, d.v.s. 5 år.

Kvinnor definieras som personer med jämn näst sista siffra i personnumret.

De kvinnor som inte tagit cellprov inom rekommenderat intervall bör få en ny kallelse årligen.

Alla kvinnor som är eller har varit sexuellt aktiva bör ta cellprov oavsett sexuell praktik.

9.1 Kvinnor som kan avstå från att ta cellprov

Kvinnor som aldrig haft sex kan avstå från cellprovtagning (GRADE +++ [1]). Här definieras ”ha sex” som varje beröring eller kontakt med könet av en annan person i sexuellt syfte, alltså inte endast penetrerande sex. När dessa kvinnor avstår från provtagning kommer även de att få en ny kallelse efter ett år.

[1] Konsistenta observationsstudier.

9.2 Kvinnor som ska exkluderas

Kallelsesystemen bör innehålla spärrlista där kod för någon av de två orsakerna till exkludering framgår. Spärrlista bör exporteras tillsammans med övriga kallelsedata till Nationella kvalitetsregistret för nationella jämförelser och kvalitetssäkringsändamål.

  • Egen begäran. Kvinnor som skriftligen avböjer kallelser ska markeras i kallelsesystemet under 10 år och få en bekräftelse per brev. En s.k. spärrlista i kallelsesystemet bör upprättas. Efter 10 år bör en förfrågan skickas till kvinnan om hon åter önskar att bli kallad till screening eller ej.
  • Kvinnor som genomgått strålbehandling istället för hysterektomi pga cervixcancer utgör här en särskild liten grupp. Cellprovtagning är inte meningsfull, och kvinnan bör med hjälp av behandlande läkare anmäla till kallelsekansliet att hon ska exkluderas från kallelser. Lokal rutin får upprättas för detta.
  • Kvinnor som genomgått total hysterektomi (GRADE +++16) bör exkluderas. Utgallringen bör företrädesvis ske genom att direktinformation från kvalitetsregister, t.ex. Gynopregistret, går till respektive kallelseenhet. En skriftlig rutin bör finnas för kvinnor som genomgått hysterektomi och som eventuellt ska bli exkluderade från kallelsesystemet. Om kvinnan själv uppger att hon är hysterektomerad bör en särskild blankett fyllas i av barnmorska eller läkare och skickas till kallelsekansliet enligt upprättad rutin. Kvinnor som hysterektomeras och har PAD-diagnosticerad höggradig dysplasi vid ingreppet eller i anamnesen följs upp på gynekologisk mottagning 5 år efter hysterektomi enligt särskild rutin, men exkluderas ur GCK Se kapitel 17 Uppföljning efter dysplasibehandling.

9.3 Kvinnor med skyddad identitet

Kvinnor med skyddad identitet bör kallas via Skatteverket. Kvinnan behöver boka tid eftersom förbokad tid till specifik mottagning inte kan ges. Även svaret till kvinnan skickas via Skatteverket. En skriftlig rutin för detta bör finnas på kallelseenheten.

9.4 Bostadslösa

Kompletterande screening är särskilt viktig för bostadslösa. Klinisk remiss bör användas så att svaret kommer till provtagaren. Provtagande läkare eller barnmorska ansvarar för att provtagningen dokumenteras i journalen samt att provsvaret når kvinnan och att eventuell uppföljning erbjuds.

9.5 Kvinnor med funktionshinder

Kvinnor med psykiskt eller fysiskt funktionshinder bör vid behov kunna erbjudas längre provtagningstid och hjälpmedel, t.ex. lift, i närområdet.

9.6 Graviditet

Screening med cellprov kan ske under graviditet (fr.o.m. 23 års ålder) eller puerperium men bör i första hand tas under graviditet. I samband med första besöket på mödrahälsovården bör barnmorskan undersöka när senaste cellprov tagits. De kvinnor som inte lämnat cellprov på 2,5 år eller mer, bör erbjudas att ta ett cellprov. Cellprov för screening bör helst tas före 15:e graviditetsveckan, men kan erbjudas även senare i graviditeten. I de fall då man av någon anledning väntar med provtagning till efter graviditeten bör sådant planeras in men det bör ha gått minst 8 veckor efter förlossningen vid provtagningstillfället. På cellprovsremissen ska det tydligt framgå att kvinnan är gravid eftersom dessa prov ska handläggas skyndsamt på laboratoriet. 

9.7 Personer som bytt juridiskt kön

Transpersoner som bytt juridiskt kön men inte genomgått kirurgisk korrigering av genitala och som därför har livmodertappen kvar bör erbjudas kallelse. Information och rekommendation om screening bör ges av den klinik som utreder könsdysforin. Cellprovtagningen bör i första hand ske via en gynekologisk mottagning då tekniska svårigheter kan föreligga, bl.a. p.g.a. pågående testosteronbehandling.

9.8 Kompletterande screening

Provtagning med cellprov bör erbjudas alla kvinnor som söker på en kvinnoklinik, gynmottagning eller barnmorskemottagning (i samband med till exempel abort, preventivmedelsrådgivning, graviditet och annan gynekologisk undersökning) och som inte har tagit prov tidigare i tillräcklig omfattning samt till kvinnor som inom 6 månader ska kallas för ny cellprovtagning inom den organiserade screeningen, GCK. En rutin för hanteringen av screeningprover utan kallelse bör upprättas så att provtagaren inte blir ansvarig för vidare svarshantering. 

9.9 Opportunistisk cellprovtagning

Opportunistisk cellprovtagning, d.v.s. prov taget utan indikation på kvinnans eller provtagarens initiativ vid besök inom hälso- och sjukvården, bör begränsas för att undvika resurskrävande överprovtagning. Socialstyrelsen rekommenderar att alla svenska kvinnor kallas till rutinmässig cellprovskontroll. Det innebär totalt 12 cellprover per kvinna om hon deltar vid samtliga tillfällen. Tätare screening av symtomfria kvinnor utan tidigare dysplasi ger inget ytterligare skydd (62).