Gällande vårdprogram malignt melanom

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2017-05-16

4. Primär- och sekundärprevention

4.1 Livsstilsfaktorer

Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården bör kunna hantera frågor som gäller levnadsvanor. Arbetet bör bygga på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för levnadsvanor (34-36).

4.2 Yttre riskfaktorer

Det råder i dag enighet om att ultraviolett (UV) strålning är den viktigaste omgivningsfaktorn involverad i uppkomst av melanom i huden (27). Solstrålning är den dominerande UV-källan. UV-strålning från både solen och solarier har klassats som ett omgivningskarcinogen av WHO. Expositionen samverkar med kända fenotypiska riskfaktorer som hudtyp, hårfärg, ögonfärg och antalet nevi. Även en genetisk predisposition har betydelse (37). De cellulära och biologiska effekterna av både UVA- och UVB-strålning som bidrar till canceruppkomst innefattar DNA-skador och mutationer, cellulär tillväxtstimulering, stört immunsystem och inflammation.

Det är inte ännu kartlagt hur stor den relativa betydelsen av dessa olika effekter av UV-strålningen är för den slutliga melanomuppkomsten. Moderna försök i modellsystem talar för att UVA har en större betydelse för melanom än man tidigare antagit (28).

UV-strålningen är involverad i uppkomsten av majoriteten av melanom i huden, medan orsakssambandet saknas när det gäller slemhinnemelanom och är oklart för uveala melanom.

4.3 Primärprevention

Evidens och rekommendationer

  • Individuellt anpassade solskyddsråd kan ges baserade på Strålsäkerhetsmyndighetens råd.

Evidensnivå II               Rekommendationsgrad B

  • Användning av solarier i kosmetiskt syfte bör avrådas, särskilt för individer under 18 år.

Evidensnivå II               Rekommendationsgrad C

D-vitaminfrågan bör inte påverka strävan efter att minska UV-exponeringen i befolkningen

Solexponering under uppväxten tycks utgöra en särskild risk för melanomutveckling (38). Solexponering i barndomen är dessutom relaterad till utvecklingen av melanocytära nevi, där ett stort antal nevi är en riskfaktor för melanom (39).

Ett flertal studier visar att svenskar solar mycket med avsikt att bli bruna. En internationell studie visar dessutom att svenskar solar mer och har ett mer solbrunt skönhetsideal än andra nationaliteter (40). Svenskar skyddar sig även i mindre utsträckning och bränner sig mer i solen än andra nationaliteter (41). Det finns därför all anledning att påverka människors solvanor så att de beter sig på ett mindre riskabelt sätt.

Strålsäkerhetsmyndigheten har ansvar för UV-prevention i Sverige. Solråd ges på deras webbplats.  (42). Solarieanvändning (10 gånger per år) ger en kraftig riskökning för melanom, speciellt hos unga kvinnor (43). Den 1 september 2018 införs en lag om åldersgräns (18 år) för solarieanvändande i Sverige.

Strålsäkerhetsmyndigheten avråder i synnerhet personer med ljus och känslig hud och personer som har många eller stora födelsemärken att sola solarium. Åtgärder för att minska UV-exponering är av särskilt stor betydelse för genetiskt predisponerade individer.

Rådgivning för att minska UV-exponering bör informera om risker, såsom tidpunkt på dagen, tid i solen, kläder som skydd, att undvika brännskador, solarieanvändning samt användning av solskyddsmedel. (44, 45)

UV-index är ett mått på hur stark solens UV-strålning är, ju högre värde, desto starkare strålning. SMHI ger en UV-indexprognos för hela landet

4.4 Sekundärprevention

Evidens och rekommendationer

  • Möjligheter bör ges att få misstänkta hudförändringar undersökta.

Evidensnivå III             Rekommendationsgrad A

  • Högriskgrupper bör undervisas i självundersökning.

Evidensnivå III             Rekommendationsgrad B

Tidig upptäckt av melanom är avgörande för överlevnaden i sjukdomen (46). Det är därför av största betydelse att individerna är uppmärksamma på hudförändringar och söker medicinsk bedömning av dessa i ett tidigt skede.

God tillgänglighet i sjukvården är viktig för att underlätta för de patienter som vill söka för en misstänkt hudförändring. Se även avsnitt 5.6 och avsnitt 5.7 om SVF. 

4.5 Screeening

Det finns i dagsläget inte underlag för populationsbaserad screening av hudcancer inklusive melanom i huden i hela befolkningen. Det pågår inte heller några studier med denna frågeställning i Sverige för närvarande. För hudundersökning och uppföljning vid familjära melanom, se bilagan Handläggning av individer inom familjer med familjärt melanom.