MENY

Regional processledardag våren 2018

Sidan publicerades 8 maj 2018

Regionens processledare samlas två gånger per år. Vårens processledardag, som arrangerades av RCC Uppsala Örebro, hölls den 25 april på Hubben i Science Park i Uppsala. Större delen av dagen hade fokus på cancerrehabilitering med diskussioner om vikten av att integrera cancerrehabiliteringen i vårdprocessgruppernas arbete och hur man tänker arbeta för att uppnå detta.

Processledardag våren 2018Processledardagen inleddes av Johan Ahlgren, tf verksamhetschef för RCC Uppsala Örebro. Han lyfte fram flera viktiga frågor som rör RCC:s verksamhetsområden och beskrev vårdprocessgruppernas uppdrag. Johan framhöll att vårdprocessgruppernas arbete är mycket värdefull för det regionala utvecklingsarbetet och avslutade med att önska deltagarna en dag med gott erfarenhetsutbyte och inspiration till fortsatt utvecklingsarbete med vårdprocesser.

Tema på förmiddagen var att sprida goda exempel. Fyra exempel från vårdprocessgruppernas förbättringsarbete lyftes fram.

Först ut var René Bangshøj och Bengt Tholander, processledare för regionala vårdprocessgruppen för gynekologisk cancer som pratade om den regionala nivåstruktureringen för gynekologisk cancer. Samverkansnämnden beslutade september 2015 att patienter med behov av radikalt syftande avancerad behandling ska behandlas på något av sjukvårdsregionens universitetssjukhus och att sjukhusen delar upp ansvaret. Det resulterade i bildandet av Gyncancercentrum Uppsala Örebro som är ett gott exempel på ett fungerande samarbete inom gyncancerområdet, två universitetssjukhus som samarbetar och utgör ett center.

Eva Brandén, processledare för regionala vårdprocessgruppen för lungcancer, presenterade en undersökning av den palliativa vården vid lungcancer. En enkät skickades ut till alla landsting/regioner i sjukvårdsregionen. Genom enkäten kartlades bland annat antal palliativa team per landsting, hur många anställda per team, vilka professioner ingår i teamen, vilka specialiteter är representerade. Resultatet visade på stor variation. Det finns skillnader i tillgången på palliativa team, antal vårdplatser och hospice/hospiceliknande platser. Det finns olika synsätt på när anslutning till palliativa vården är möjlig, t ex efter avslutad behandling eller om brytpunktsamtal har hållits. Tillgänglighet till palliativa teamets läkare dygnet runt är olika och tillgång till palliativ rond och konsulter är inte systematiskt infört i landstingen/regioner.

Eva avslutar med att föreslå en systematisk översyn av den palliativa vården. Hon menar att palliativa vården borde kunna erbjuda alla patienter i behov av specialiserad palliativ vård god tillgång till palliativa slutenvårdsplatser. Den palliativa vården bör också utveckla samarbetet med hemsjukvården och ha större samverkan mellan team och vårdavdelning.

Pia Jestin påpekade att processledare för vårdprocessgruppen för palliativ vård har varit vakant länge och att det är önskvärt att vakansen blir tillsatt. Jessica Nordlander, processkoordinator, RCC Uppsala Örebro påminde också om möjligheten att samarbeta med de lokala palliativa råden.

Stefan Kristiansson, processledare för vårdprocessgruppen för huvud- och halscancer presenterade - Checklista inför remiss till ÖNH-kliniken avseende maligniteter, som är specifik för huvud-halscancer och används då patienten remitteras mellan landsting/regioner. Den har visat sig vara ett bra verktyg som ger snabb tillgång till relevant information. Den finns vid Centrum för huvud- och hals onkologi, som samordnar tillgängliga resurser inom Universitetssjukhuset Örebro för att skapa en optimal behandling och vård för patienter med huvud- och halscancer. En kartläggning av hur väl checklistan är använd är planerad.

Det fjärde och sista exemplet handlade om riktlinjer - Nutritionsomhändertagande vid esofagus- och ventrikelcancer och presenterades av Annika Lidin-Lindqvist, processkoordinator, RCC Uppsala Örebro. Nutrition är av central betydelse för diagnoser inom Övre GI. Nutritionsfrågor diskuterades i nätverket för sjuksköterskor med inbjudna dietister. Därefter bildades nätverket för dietister som sammanställde riktlinjer nu publicerade på RCC:s webb. Riktlinjerna utgör ett stöd i vårdprocessarbetet och har resulterat i ökat samarbete.

Emma Ohlsson-Nevo, processledare för vårdprocessgruppen för cancerrehabilitering, inledde eftermiddagens tema – Cancerrehabilitering. Emma presenterade bland annat studien - Cancerrehabiliteringsbehov i Region Örebro län vars syfte var att kartlägga rehabiliteringsbehovet, upplevt socialt stigma, hälsorelaterad livskvalitet samt omfattningen av given information, för personer som diagnostiserats och behandlats för cancer. Behovet delades upp i fysisk, psykisk och social.

Studiens resultat visade på stor skillnad mellan könen och de tre diagnoser (prostata-, bröst-, kolorektalcancer) man tittat på. Patientens socioekonomiska bakgrund var avgörande för hur stort intresset för rehabiliteringen var. De med lägre utbildning var mindre intresserade av rehabilitering jämfört med de med höge utbildning. Man tittade även på ålder, tid från diagnos och vilka aktiviteter patienterna föredrog. Studien gav en tydlig bild av läget inom cancerrehabiliteringen i Region Örebro län och utgör en bra grund för fortsatt utvecklingsarbete.

En givande diskussion följde efter föreläsningen där processledarna konstaterade att det skulle vara en stor vinst i att ha en funktion som samordnar cancerrehabiliteringen i sjukvårdsregionen.

Eva Strand, ordförandei arbetsgruppen för kontaktsjuksköterskor berättade om kontaktsjuksköterskans roll och funktion, och betydelse för patienten. Kontaktsjuksköterska utses av verksamhetschefen och ska ha tydligt skriftligt uppdrag. En kontaktsjuksköterskas arbetsuppgifter är bland annat att bedöma rehabiliteringsbehovet, lägga upp Min vårdplan tillsammans med patienten, ansvara vid aktiva överlämningar och delta i MDK möten. E-Min vårdplan införs i regionen och detta kommer att ställa ännu större krav på kontaktsjuksköterskan. Arbetsgruppen arbetar nu med att höja status på funktionen.Processledardagen 2018 bild 2Processledarna diskuterade sedan i mindre grupper - Vad kan vårdprocesgrupperna arbeta med för att integrera cancerrehabilitering i patientprocessen?

Senare slutredovisning visade igen att alla var överens om att cancerrehabilitering måste integreras i vårdprocessarbetet och att en regional samordnare för cancerrehabilitering som har mandat att genomföra utvecklingsarbetet krävs men det ska också finnas lokala samordnare på sjukhusen. Det är viktigt att skapa en ingång till rehabiliteringen, kartlägga hur organisationen ser ut i varje landsting/region och göra en analys på en övergripande nivå. En inventering av de specifika behoven kan säkerställa att patienternas behov kan tillgodoses. Informationsbristen kan också åtgärdas via samordnaren. Det finns vinster i att samordna och centralisera.

- Processledardagen stärker samverkan i det regionala förbättringsarbetet med vårdprocesser och ger processledarna ett tillfälle att utbyta av erfarenheter, diskutera och inspirera varandra. I dag enades vi om hur viktigt det fortsatta förbättringsarbetet inom cancerrehabiliteringen är. Vi ser också att en regional samordning av arbetet är av stort värde, säger Pia Jestin.


Ansvarig redaktör: Jesper Törnlund

Sidan uppdaterad: 30 maj 2018