MENY

Britt-Marie Karlson är årets processledare 2020

Sidan publicerades 4 februari 2020

I samband med RCCs och Socialdepartementets firande av cancerstrategins 10 år den 3 februari utsågs årets processledare i respektive sjukvårdsregion. I Uppsala-Örebroregionen blev det Britt-Marie Karlson, kirurg på Akademiska sjukhuset, som tog hem utmärkelsen. Britt-Marie är processledare i RCCs vårdprocessgrupper för bukspottkörtelcancer samt cancer i lever, gallvägar och gallblåsa.
– Det är jätteroligt att ha fått den här utmärkelsen. Då kanske man har gjort någon nytta ändå.

rcc_britt-marie_karlson-webb.jpg
Årets processledare i Uppsala Örebro sjukvårdsregion, Britt-Marie Karlsson. Foto: Emelie Otterbeck.

Motiveringen, som löd ”Britt-Marie Karlson har genom entusiasm, glädje, kunskap och motivation framgångsrikt medverkat till att utveckla och effektivisera vårdprocesser för pankreas- och levergallacancer enligt kriterierna för god vård. Hon utgår alltid från patientens fokus och ser alla aktörer som viktiga medspelare i vårdprocessen. Hon är en engagerad processledare och en god ambassadör för RCC”, lästes upp under måndagseftermiddagens prisceremoni, där H.K.H. Kronprinsessan Victoria delade ut diplom till pristagarna.

årets_pl_webb.jpg
Årets processledare tillsammans med Kronprinsessan Victoria under måndagens prisceremoni i Aula Medica. Foto: Emelie Otterbeck.

Britt-Marie är född och uppvuxen i Katrineholm i Sörmland, men har sedan 1991 arbetat på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon skrev sin avhandling inom bukspottkörtelcancer och disputerade 1997.

Hon är sedan 2015 processledare inom bukspottkörtelcancer och sedan 2017 inom lever-, gallvägs- och gallblåsecancer. Möjligheten att förbättra cancervården och utveckla samarbetet i sjukvårdsregionen var några av anledningarna till att hon tackade ja till uppdragen. Men hon medger att det även var lite revanschlust som låg bakom beslutet.

– Bukspottkörtelcancer är ju mitt område, det är det jag är mest intresserad av. Innan vi startade vårdprocessgruppen hade vi en urdålig täckningsgrad i vårt kvalitetsregister. Jag gick på registermöten och fick nästan skämmas. Idag ligger vi på 99 procent, och det har varit mycket tack vare den här gruppen, säger Britt-Marie.

Splittrat samarbete en av utmaningarna

RCC Uppsala Örebros sjukvårdsregionala vårdprocessgrupper består av representanter från flera olika professioner inom sjukvården, exempelvis onkologer, kirurger, sjuksköterskor och dietister. Givetvis medverkar även patient- och närståendeföreträdare. Det övergripande syftet för vårdprocessgrupperna är enligt uppdragsbeskrivningen ”att leda och samordna arbetet med att utveckla, effektivisera och förbättra vårdprocesserna ur ett patientperspektiv.”

– Vi ska arbeta för att patienten får en så bra väg som möjligt genom hela vårdprocessen. Vi ska även arbeta för en jämlik vård i vår sjukvårdsregion. Och under de fem åren vi haft vårdprocessgrupper inom de här två diagnoserna tycker jag att vi har sett en tydligt positiv utveckling, säger Britt-Marie.

De två vårdprocessgrupperna Britt-Marie leder startade 2014 och 2015, och hade enligt henne själv flera stora utmaningar i inledningsfasen, inte minst att samordna dåvarande landstingen för att initiera ett bra samarbete i sjukvårdsregionen.

– När vårdprocessgruppen startade opererades patienter med bukspottkörtelcancer inte enbart i Uppsala som idag, utan även i Västerås, Örebro och Karlstad. Karlstad opererar fortfarande, men då i nära samarbete med Uppsala. Dessutom skickade flera regioner sina patienter till Stockholm. Det var med andra ord ett ganska splittrat samarbete i sjukvårdsregionen 2015, så det har varit en av de viktigaste utmaningarna för vårdprocessgruppen att ta sig an, berättar Britt-Marie.

Men det blev bättre. Under sina år som processledare har Britt-Marie sett flera förbättringar. Utöver täckningsgraden i kvalitetsregistren har ledtiderna till operation förkortats, även om de ännu inte uppnår målen i SVF.

– Nu har vi så pass bra ledtider till operation att vi kan börja leta efter annat att mäta, till exempel ledtider fram till MDK, i syfte att på lokal nivå hjälpa till att hitta förbättringsområden.

En vårdprocessgrupp ska som tidigare nämnt vara multidisciplinärt och multiprofessionellt sammansatt. Det har bidragit till att man kunnat ta tillvara på sjukvårdsregionens samlade styrkor på ett bättre sätt.

– Inom bukspottkörtelcancer har vi till exempel ett sjukvårdsregionalt nätverk med dietister som tagit fram rekommendationer kring nutrition – ett väldigt nyttigt verktyg för både vårdpersonal och patienter. Vi hoppas att även kuratorer och fysioterapeuter ska kunna starta liknande samarbeten, så att även de kan samverka över regiongränserna.

Framtida utmaningar

Britt-Maries önskelista på fortsatta förbättringar inom framförallt bukspottkörtelcancer innehåller bland annat kortare väntetider till operation, mer forskning som bidrar till bättre behandlingar, samt en ännu starkare patientförening för att driva på forskningen.

– Vi har en patientförening som blir allt starkare, och den skulle behöva fortsätta bli starkare för att kunna driva på forskning inom bukspottkörtelcancer, säger Britt-Marie.

– I nuläget kan vi inom bukspottkörtelcancer endast operera ungefär 25 procent av patienterna, resten är för långt gångna redan vid diagnos. Och av de opererade patienterna är det bara en fjärdedel som får en femårsöverlevnad, det vill säga blir botade. Utveckling av bättre behandlingar, fler opererade patienter och en bättre överlevnad - det är något jag verkligen skulle vilja se framöver.

Fler utmärkelser

Vid firandet av cancerstrategin utsågs även årets kontaktsjuksköterska i Uppsala-Örebroregionen. Läs mer om det via länken nedan.

Anna Watz är årets kontaktsjuksköterska 2020

Mer information om utmärkelserna samt presentationer av pristagarna i de övriga sjukvårdsregionerna hittar du via länken nedan.

Årets processledare och årets kontaktsjuksköterskor 2020

Kontakt

Jesper Törnlund

kommunikatör

RCC Uppsala Örebro


Ansvarig redaktör: Jesper Törnlund

Sidan uppdaterad: 4 februari 2020