MENY

Gällande vårdprogram gallvägs- och gallblåsecancer

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2017-01-16

16. Palliativ vård

Sammanfattning och rekommendationer

  • Behandlingsbeslut, också i palliativt skede, bör diskuteras och fattas vid en multidisciplinär konferens där också läkare med palliativ kompetens ska delta. Rekommendation: Använd förmodligen.
  • Att hålla ett brytpunktssamtal är viktigt för att utforma vården enligt patientens önskan och avstå åtgärder som inte är till gagn för patienten Rekommendation: Använd.

Palliativ vård definieras enligt det nationella vårdprogrammet i palliativ vård 2012-2014 och av Socialstyrelsen som: ”Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående”.

Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt där man betonar en helhetssyn, liksom att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut. Vården syftar vare sig till att förlänga eller förkorta livet utan till att förebygga och lindra symtom genom tidig upptäckt, noggrann analys och bejakande av helheten. Vården bedrivs i multiprofessionella team för att täcka bredden av behov. Vården kan ges både tidigt och sent under en sjukdomsperiod, dvs. under både tidig och sen palliativ fas.

Det är visat från andra cancerdiagnoser att en palliativ insats tidigt i förloppet kan påverka såväl livskvalitet som överlevnad, och det finns därför all anledning att tidigt efter diagnosen engagera palliativ kompetens (337). Att palliativa konsultfunktioner inrättas vid kirurg- och onkologkliniker får därför anses angeläget liksom att patienter får kontakt med hemsjukvårdsteam för att minimera tiden på sjukhus.

I den tidiga palliativa fasen är patienten som regel i ett gott allmäntillstånd, med ett gott nutritionsstatus och enstaka symtom från ett begränsat organ. I denna fas av sjukdomen övervägs som regel cytostatikabehandling och intensiva åtgärder som gallvägsavlastning, sepsisbehandling och parenteralt nutritionsstöd. Vårdens syfte är då symtomlindring och livsförlängning.

I sen palliativ fas av sjukdomen är som regel fler organsystem engagerade av sjukdomen och allmäntillstånd liksom nutritionsstatus sämre. Den sena palliativa fasen övergår successivt i livets slutskede. I sen palliativ fas gagnar intensiva åtgärder inte säkert patienten utan tar kanske bara patientens tid och ork i anspråk. Det kan vara svårt att göra avvägningar mellan nytta och skada av eventuella åtgärder, och en diskussion mellan olika kompetenser är angeläget för att fatta rätt beslut. I den sena palliativa fasen och i livets slutskede läggs fokus helt och hållet på livskvalitet och inte livsförlängning. I övergången mellan sen palliativ fas och livets slutskede ska ett brytpunktssamtal hållas. Det är ett eller flera samtal mellan läkare, patient och närstående om att livets slut närmar sig och att den fortsatta vården är inriktad på symtomlindring, liksom en planering för hur den sista tiden ska utformas. Med fördel kan en del av dessa frågor avhandlas redan tidigare under sjukdomstiden för att nu bli mer konkretiserade.