MENY

Vård av prostatacancer i Västra sjukvårdsregionen

Om sjukdomen

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland svenska män. Många män har en liten prostatacancer utan att någonsin få några besvär av den. Hos andra män tillväxer cancern långsamt och ger symtom efter något årtionde – men det finns också prostatacancer som har ett betydligt snabbare förlopp. Den mikroskopiska bilden ger vanligen god uppfattning om hur allvarlig cancern är i det enskilda fallet. Ibland upptäcks sjukdomen först när den blivit avancerad och spridit sig till andra organ.

Prostatacancer kan ge symtom i form av ökande problem med täta urinträngningar och dåligt urinflöde, samt smärta i bäckenbotten och i de centrala delarna av skelettet. Cancern är då oftast så stor att den inte går att få bort helt och hållet, men den kan behandlas med olika typer av bromsmediciner.

Screening och PSA-testning

Screening innebär att en viss befolkningsgrupp erbjuds testning för att påvisa en sjukdom innan den har gett symtom. Sådan screening erbjuds till alla kvinnor i vissa åldrar för att tidigt kunna upptäcka om de har bröstcancer eller livmoderhalscancer. Socialstyrelsen bedömde hösten 2018 att nackdelarna med allmän screening för prostatacancer inte tydligt överväger fördelarna. Den största nackdelen är att många män som aldrig hade blivit sjuka i prostatacancer får en cancerdiagnos och behandling i onödan.

Eftersom enskilda män kan göra en annan bedömning av de tänkbara fördelarna och nackdelarna för deras egen del, rekommenderar Socialstyrelsen att män får information om detta och därefter själva får fatta beslut om de vill låta testa sig eller inte. Det första steget är i så fall att lämna ett blodprov (PSA). Det är framför allt män mellan 50 och 75 år som kan dra nytta av PSA-testning även om de inte har några symtom som kan tala för prostatacancer. Socialstyrelsen har skrivit en broschyr med information om PSA-provets fördelar och nackdelar (länk). Män med två eller flera familjemedlemmar som har drabbats av prostatacancer har en kraftigt ökad risk att själva drabbas; de rekommenderas därför kontakta en vårdcentral vid 40 års ålder för regelbunden PSA-testning.

Västra Götalandsregionen kommer 2020 att påbörja ett projekt för att utvärdera effekterna av allmän information om prostatacancertestning. Det första året kommer omfatta samtliga män som är födda 1970. Projektet kommer att utvidgas efter hand till äldre män.

Utredning

Utredning för misstanke om prostatacancer påbörjas oftast i primärvården, många gånger efter att män utan några tecken på sjukdomen har lämnat blodprovet PSA. Män med förhöjt PSA-värde, liksom män med misstänkt prostatacancer av andra skäl, kan utredas med ultraljud och vävnadsprovtagning via ändtarmen, ibland även med magnetkameraundersökning. Män med misstänkt prostatacancer utreds vid samtliga urologimottagningar i regionen. Sådana finns vid sjukhusen i regionens förvaltningar och i privat regi.

Behandling

Behandlingen varierar mycket beroende på vilket stadium sjukdomen är i, hur frisk man är i övrigt och hur gammal man är. De flesta män med en liten, beskedlig prostatacancer behöver ingen behandling alls, åtminstone inte till att börja med. Dessa män följs istället upp med beredskap för att ge behandling om en allvarlig cancer utvecklas. Uppföljningen innebär regelbundna PSA-prov och prostataundersökningar. Om operation eller strålbehandling kan bli aktuell i senare skede görs även en magnetkameraundersökning och ytterligare vävnadsprovtagningar, så kallad aktiv monitorering.

Män med en prostatacancer utan spridning som bedöms vara i behov av en botande behandling kan behandlas med operation eller strålbehandling. Dessa båda metoder är lika effektiva och ger vanligen god chans till permanent bot, men biverkningar skiljer sig mellan metoderna.

Vid operationen, som kallas radikal prostatektomi, tas hela prostatan och sädesblåsorna. Den utförs vid Skaraborgs sjukhus i Skövde, Uddevalla sjukhus och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Strålbehandling ges i upprepade doser under några veckor. Ibland kombineras strålbehandlingen med hormonbehandling. Strålbehandling i botande syfte ges vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.Ibland kan tumören inte botas, men sjukdomen kan bromsas och besvär lindras med hormonbehandling, strålbehandling eller cytostatika.

Experimentell behandling ges inom ramen för forskningsprojekt vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Uppföljning

Uppföljningen av män med prostatacancer sker på urologi- eller onkologimottagning på eller utanför sjukhusen. Hur ofta uppföljning sker och vilka undersökningar som görs beror på typen och utbredningen av cancern och vilken behandling mannen har fått och kan tänkas få framöver.

Riktlinjer för prostatacancersjukvården

Vi strävar efter att utredning, behandling, rehabilitering och uppföljning ska ske i enlighet med det nationella vårdprogrammet, det standardiserade vårdförloppet för prostatacancer och den regionala medicinska riktlinjen (se länkar till höger). Vissa definierade patientgrupper och patienter med särskilda komplicerande faktorer diskuteras vid en regional multidisciplinär konferens (MDK) som hålls varje onsdag. Samtliga vårdgivare i regionen kan anmäla patienter för diskussion och medverka via telelänk.

Statistik för vårdprocessen finns allmänt tillgänglig på nätet via Nationella prostatacancerregistret (NPCR.se), där man på RATTEN själv kan ta fram uppgifter om bland annat väntetider och ett antal kvalitetsindikatorer på sjukhusnivå.


Faktaägare: Ingela Frank Lissbrant, onkolog och Ola Bratt, urolog, regionala processägare för prostatacancer
Ansvarig redaktör: kommunikation@rccvast.se

Sidan uppdaterad: 20 maj 2019