Varje år registreras ungefär 4 000 nya fall av tjocktarmscancer (koloncancer) och 2 000 fall av ändtarmscancer (rektalcancer). Sammanlagt är det den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, efter prostata- och bröstcancer.
Första behandling vid tjock- och ändtarmscancer är operation, strål- eller läkemedelsbehandling, stent eller stomiuppläggning oavsett kurativ eller palliativ intention. Som start av behandling räknas även beslut om palliativ symtomlindrande behandling. Uppläggning av sent eller stomi anges som ”annan behandling” i redovisningen.
Den maximala ledtiden är 39 dagar för alla behandlingar. Under utredningsförloppet behöver vissa patienter genomgå kompletterande diagnostik för att utreda förekomsten av eventuella metastaser. För dessa patienter är maximal ledtid förlängd med 14 dagar. De anges som ”efter utökad utredning” i redovisningen.
Det standardiserade vårdförloppet som infördes 2016 gäller koloncancer, C18.0–C18.9 med pad 096, 996 samt rektalcancer, C20.9 med pad 096, 996.
Diagrammet redovisar endast SVF som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen. Ett undantag gäller SVF för allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, som har en annan avslutspunkt.
Väntetidsuppgifterna hämtas ur den nationella väntetidsdatabasen vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Täckningsgraden i regionernas inrapportering av SVF-mätpunkterna varierar, dels mellan regionerna, dels mellan diagnoserna. De siffror som redovisas här ger främst en övergripande bild av väntetidsläget på riksnivå. Jämförelser mellan regioner och mellan diagnoser ska därför göras med stor försiktighet.
För att utvärdera uppföljningens kvalitet har en jämförelse gjorts mellan uppgifterna i väntetidsdatabasen och tillämpbara väntetidsuppgifter i de nationella kvalitetsregistren. Jämförelsen (som redovisas i en rapport) uppvisar skillnader både vad gäller täckningsgrad och väntetider. RCC rekommenderar därför att väga in uppgifter från både kvalitetsregistren och väntetidsdatabasen vid mer noggranna analyser av väntetiderna i vårdförloppen.
Rapport: Jämförelse av data i kvalitetsregister och nationella väntetidsdatabasen vid SKL 2018 (pdf)
I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.
I rapporten framgår att 47 procent fick starta kirurgisk behandling inom maximal ledtid. Dock med mätpunkterna ”datum för utfärdande av remiss” (substitut för "datum för välgrundad misstanke") till "datum för operation".
21 procent fick starta strålbehandling inom maximal ledtid. Dock med mätpunkterna ”datum för utfärdande av remiss” (substitut för datum för "välgrundad misstanke") till "datum för preoperativ strålbehandling".
I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.
Nationellt kvalitetsregister för tjock- och ändtarmscancer
Kvalitetsindikatorer redovisas även på Vården i siffror.