Väntetid SVF tjock- och ändtarmscancer
Varje år registreras ungefär 4 000 nya fall av tjocktarmscancer (koloncancer) och 2 000 fall av ändtarmscancer (rektalcancer). Sammanlagt är det den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, efter prostata- och bröstcancer.
Första behandling vid tjock- och ändtarmscancer är operation, strål- eller läkemedelsbehandling, stent eller stomiuppläggning oavsett kurativ eller palliativ intention. Som start av behandling räknas även beslut om palliativ symtomlindrande behandling. Uppläggning av sent eller stomi anges som ”annan behandling” i redovisningen.
Den maximala ledtiden är 39 dagar för alla behandlingar. Under utredningsförloppet behöver vissa patienter genomgå kompletterande diagnostik för att utreda förekomsten av eventuella metastaser. För dessa patienter är maximal ledtid förlängd med 14 dagar. De anges som ”efter utökad utredning” i redovisningen.
Det standardiserade vårdförloppet som infördes 2016 gäller koloncancer, C18.0–C18.9 med pad 096, 996 samt rektalcancer, C20.9 med pad 096, 996.
Notera om diagrammet
Diagrammet redovisar endast SVF, som avslutats med att patienten har startat behandling (exempelvis läkemedel, kirurgi eller symtomlindrande palliativ behandling). SVF som avslutats av annan orsak (t.ex. när misstanke om cancer avskrivs) ingår inte i väntetidsrapporteringen.
Väntetiderna ska tolkas med försiktighet
- Den väntetid som följs upp nationellt räknas från välgrundad misstanke till start av första behandling.
- Diagrammet visar endast data som har rapporterats in till den nationella databasen. Några landsting har fortfarande svårt att rapportera alla data, t.ex. från primärvård och privata utförare.
- SVF startar vid tidpunkten då välgrundad misstanke uppstår. Det inträffar ofta i primärvården*. Många landsting har svårt att registrera ”start av SVF” vid detta tillfälle och registrerar därför tidpunkten då remissen kommer in till sjukhuset eller senare under utredningen. Den rapporterade väntetiden blir då kortare än den verkliga. De landsting som kan registrera vid rätt tidpunkt får därför längre rapporterade väntetider.
- Diagrammet uppdateras löpande i takt med att landstingen rapporterar och korrigerar uppgifterna i den nationella databasen. Detta är viktigt att notera vid jämförelser mellan olika tidsperioder och förklarar varför samma tidsperiod kan uppvisa olika uppgifter vid olika tillfällen.
- Kvalitetssäkringen av inrapporterad data har kommit olika långt i olika landsting och regioner.
- Vissa diagnoser har få inrapporterade SVF, vilket gör att enskilda väntetider får stor effekt på mediantiden. Väntetiderna för diagnoser med ett fåtal fall varierar oftast mer kraftigt över tid.
- Om data saknas för en diagnos, region eller ett landsting beror det på att färre än tio patienter har rapporterats in. Respektive landsting har tillgång till en mer detaljerad redovisning än den som visas här.
* Följande SVF kan inte starta i primärvården: Huvud- och halscancer, Livmoderhalscancer, Livmoderkroppscancer, Matstrups- och magsäckscancer, Sköldkörtelcancer och Äggstockscancer.
Väntetider innan SVF
I RCCs rapport Ingångsvärden som bygger på kvalitetsregister, redovisas data från åren innan SVF infördes. Där anges hur stor andel av patienterna som då fick behandling inom vad som nu är maximal ledtid.
I rapporten framgår att 47 procent fick starta kirurgisk behandling inom maximal ledtid. Dock med mätpunkterna ”datum för utfärdande av remiss” (substitut för "datum för välgrundad misstanke") till "datum för operation".
21 procent fick starta strålbehandling inom maximal ledtid. Dock med mätpunkterna ”datum för utfärdande av remiss” (substitut för datum för "välgrundad misstanke") till "datum för preoperativ strålbehandling".
Annan uppföljning
I kvalitetsregistret finns fler kvalitetsindikatorer.
Nationellt kvalitetsregister för tjock- och ändtarmscancer
Kvalitetsindikatorer redovisas även på Vården i siffror.