MENY

Hur kan vi rädda fler som opereras för tarmcancer?

Sidan publicerades 10 oktober 2013

Nästan var femte patient som opereras akut för tjocktarmscancer dör inom 90 dagar. Vad beror det på och hur kan fler patienter räddas? Det var två av frågorna i fokus när professionen inom kolorektalcancer träffades på sin årliga regiondag.

Stomiterapueterna som närvarade under dagen.Stomiterapueterna som närvarade under dagen.

Personer med tjocktarmscancer som opereras akut har sämre chans att överleva, jämfört med patienter där operationen är planerad. Skillnaden är runt tio procent och överdödligheten fortsätter ända upp till fem år efter operationen. Även risken för komplikationer ökar – en bekymmersam situation eftersom var femte patient med tjocktarmscancer opereras akut.

Patientens ålder, hälsotillstånd, typ av tumör och tumörstadium är några faktorer som påverkar chansen att överleva. Men de kan inte förklara hela skillnaden mellan planerade och akuta operationer – och det finns lite forskning inom området i Sverige.

Per-Olof Nyström
Per-Olof Nyström.


Ett som är väl insatt i problematiken är Per-Olof Nyström, professor i kirurgi och överläkare på Gastrocentrum, Karolinska universitetssjukhuset. Han var en av de inbjudna föreläsarna under regiondagen.

– Ungefär var tredje patient får komplikationer efter den här typen av operationer i Sverige och så har det varit de senaste 25 åren. Det är ett problem som är upp till oss att förstå. Det vi har undersökt hittills har inte gett oss svaren, säger han.

Per-Olof Nyström menar att problemet med komplikationer efter operation och ökad dödlighet vid akuta operationer måste förstås ur flera perspektiv och att lösningar måste sökas på flera fronter.

– Jag vill flytta frågan närmare operationssalen. Vi har lätt att titta på konsekvenserna - vad personen avled av till exempel, men förklarar det hur det hela startade? Jag tror att vi måste flytta oss närmare starten av behandlingsprocessen för att hitta roten till problemet.


Per-Olof Nyström, Bertil Andersson och Karl Kodeda.


Några tänkbara faktorer han pekade på är:

  • Behovet av att optimera patienten innan operation, till exempel vad gäller vätskebalans, syresättning, blodsocker och blodtryck.
  • Huruvida ingreppet utförs av en kirurg som är specialiserad på denna typ av operationer.
  • Vilken tid på dygnet operationen utförs. Den optimala tiden är dagtid, eftersom det finns mer resurser att hantera komplikationer.
  • Kirurgisk metod, hur komplicerad operationen är, samt operationstid och blodförlust.
  • Övervakning efter operationen är central. Den görs bättre om patienten opereras på förmiddagen. Till exempel är det vikigt att patienten får tillräckligt med smärtlindring efter operationen – hög smärta kan ge andningsproblem och därmed minskad syresättning.


Förmågan att ta hand om komplikationerna som uppstår efter operationen kan vara ett nyckelområde. Enligt studier från USA är skillnaden i överlevnad mellan de bästa och sämsta sjukhusen inte beroende av antal komplikationer – utan hur väl de behandlas. Här kan det behövas en förbättrad kommunikation innan, under och efter operation, både mellan kirurgi, anestesi, IVA och den post-operativa verksamheten, ansåg Per-Olof Nyström.

– Vi börjar lära oss att toppa operationsteamet, även för de akuta fallen, men trots det ser vi ingen förbättring. Jag tror att vi måste titta på hela den kirurgiska behandlingsprocessen, inte bara på operationen, säger han.

Särskilt poängterade han vikten av att uppmärksamma tidiga tecken på inflammatorisk reaktion och septisk chock efter operation, så som
minskad syresättning, lågt blodtryck, feber och höga RCP-värden.


Carina Mannefred och Jessica Mellquist.


Totalt deltog ett femtiotal personer från den västsvenska vården under regiondagen den 4 oktober - både sjuksköterskor, undersköterskor och läkare.

Bland föreläsarna fanns även Bertil Andersson, narkosläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karl Kodeda, kirurg och processägare inom kolorektalcancer med särskild inriktning på kvalitetsregister. Karl Kodeda visade regionens senaste siffror och resultatet diskuterades öppet i gruppen.

Under eftermiddagen diskuterades ett antal fallbeskrivningar och man förde även en dialog kring att sätta och leva med stomi. På plats fanns sex stomiterapeuter från regionen som framförde synpunkter och svarade på frågor. Dessutom berättade Carina Mannefred och
Jessica Mellquist om närståendestudien som nu söker deltagare.


Text och foto: Karin Allander

 


Ansvarig redaktör: Karin Allander

Sidan uppdaterad: 9 juli 2015