MENY

Första kontaktsjuksköterskorna examinerade från ny utbildning

Sidan publicerades 26 februari 2014

Bättre patientinformation, tydligare rutiner och kortare väntetider. Resultaten var imponerande när de nya kontaktsjuksköterskorna redovisade sina förbättringsarbeten. Där fanns både innovativa idéer, detaljerade kartläggningar och glädjande resultat.

Alla sjuksköterskor i väst som tog examenTotalt har 31 sjuksköterskor från västra och södra sjukvårdsregionerna genomgått den nya utbildningen, som utöver ett praktiskt förbättringsarbete även innefattar allmän onkologi, förbättringskunskap och kontaktsjuksköterskans omvårdnad i cancervården. I januari tog de examen under högtidliga former, samtidigt som deras förbättringsarbeten redovisades.

En av sjuksköterskorna som deltog är Kajsa Holm. Hon arbetar på avdelning 350 vid Östra sjukhuset/SU, där patienter med kirurgiska sjukdomar i övre delen av buken vårdas. I sitt examensarbete
Vi måste mäta för att veta har hon kartlagt patientupplevelser och ledtider vid utredning av cancer i de övre gastrointestinala organen, alltså matstrupe, magsäck, gallvägar, bukspottkörtel och lever. Hon gjorde flera viktiga upptäckter.

– De flesta patienterna var nöjda med stöd, bemötande och trygghet i vården. Däremot ville ungefär hälften ha bättre information om sin utredning. Det bekräftar det vi trodde, men nu har vi det svart på vitt. Patienterna känner sig inte tillräckligt informerade, säger hon.

Kajsa Holm och Karin Johansson, sjuksköterskor som deltagit i kursen.

Kajsa Holm och Karin Johansson, sjuksköterskor som deltagit i kursen.


Kajsa Holm tog även fram aktuella ledtider vid kliniken genom att granska journaler. Här gjorde hon en överraskande upptäckt, nämligen att en patientgrupp hade betydligt längre väntetider än man räknat med. Det handlar om patienter som delvis är inlagda på sjukhus och delvis utreds polikliniskt, alltså i öppenvården.

– Vi vet att väntetiderna för patienter som bara utreds polikliniskt är längre och så ska det i viss mån vara, eftersom läget ofta är mer akut för inneliggande patienter. Men skillnaden ska inte vara orimligt stor. Det vi inte visste var att att skillnaden även infattar personer som delvis är inlagda. Det innebär att utredning tappar fart så snart patienten går hem, vilket inte är acceptabelt.


Kajsa Holm tycker att förbättringsarbetet har fått stor uppbackning från hennes närmaste chefer och hon är nöjd med kursen.

– Det har varit väldigt nyttigt att få verktyg för hur man kan jobba med förbättringar och att lära sig olika begrepp. Processbegrepp förekommer mycket i vården och inte minst i ledningen. Nu känns det som om man har greppat det bättre, även som medarbetare. Man förstår innebörden. Det bästa är att vi har haft så stort fokus på patientperspektivet. Det har gett mig en ny insikt i hur vi måste tänka, säger hon.

Eva Rosén, sjuksköterska på Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tillsammans med sin chef Eva Vildhede.

Eva Rosén, sjuksköterska på Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tillsammans med sin chef Eva Vildhede.


Gemensamt för alla förbättringsarbeten som har genomförts under utbildningen är att de fokuserar på patienters och närståendes upplevelser av vården. Med hjälp av olika metoder har man fångat deras erfarenheter, förväntningar, behov och förslag på förbättringar. Därefter har orsaker och tänkbara lösningar tagits fram – i somliga fall med hjälp av tvärprofessionella projektgrupper.

– I vissa förbättringsarbeten har man tagit fram lösningsförslag som sedan ska testas och utvärderas. I andra fall har lösningarna redan införts inom ramen för kursen. Vi är väldigt imponerade av deltagarna, de har gjort ett fantastiskt jobb, säger Svante Lifvergren, överläkare, forskare på Centre for Healthcare Improvement (CHI) vid Chalmers och en av lärarna bakom kurserna i förbättringskunskap.

Nils Conradi, verksamhetschef vid Regionalt cancercentrum väst, delar ut diplom.

Nils Conradi, verksamhetschef vid Regionalt cancercentrum väst, delar ut diplom.


Den nya utbildningen ges av de regionala cancercentrumen i väst och syd, tillsammans med Lunds universitet, Göteborgs universitet och CHI. Totalt omfattar den 30 högskolepoäng. Enligt Svante Lifvergren har deltagarnas förbättringsarbeten bekräftat hur viktig kontaktsjuksköterskans roll i cancervården är. Han anser att de får en unik systemförståelse – inte minst tack vare en nära dialogen med patienter och närstående.

– Många röster från patienter och närstående vittnar om att kontaktsjuksköterskan verkligen behövs! Det visar hur avgörande rollen är för att skapa en sammanhållen och integrerad cancervård. Våra erfarenheter visar redan nu att kontaksjuksköterskor har unika kunskaper om systemet och hur det kan förbättras, säger han.

 

Gunnar Eckerdal, överläkare och processägare för cancervårdprocessen vid Regionalt cancercentrum väst var en av dem som talade under examinationsdagen. Han menar att kontaktsjuksköterskan kommer få en allt viktigare roll i takt med att allt fler lever med sjukdomen.

– I framtiden kommer vi säga att introduktionen av kontaktsjuksköterskor var den viktigaste reformen inom cancervården under det tidiga 2000-talet, sa han.

Han gav även tips på vad de nyutexaminerade bör tänka på i sin yrkesroll och vilka krav de ska ställa.

– Att vara kontaksjuksköterska är ett åtagande om engagemang och då måste man veta vilka patienter man har hand om. Du kan inte göra allting för alla och du är inte en container för det andra inte har lust att sköta. Se till att få hjälp av era chefer med avgränsning. Inför lite i taget och gör det strukturerat, sa han.


För Kajsa Holm fortsätter förbättringsarbetet på avdelning 350. Sedan hennes arbete redovisades i januari har hon både utvecklat checklistan för uppföljningssamtal via telefon och broschyren som patienterna får. I båda fallen handlar det om att tydliggöra för patienten var i processen man befinner sig genom att repetera vad har hänt och vad som är på gång framåt. För att förbättra patientinformationen krävs det också att man jobbar med väntetiderna, menar Kajsa Holm.

– De frågorna hänger ihop. Det är lättare att informera om du till exempel kan säga att det datumet ska du göra den behandlingen eller undersökningen, säger hon.


För att korta väntetiderna genomför avdelning nu två åtgärder. Dels har man en bättre dialog med operationskoordinatorn, så att personen är uppdaterad kring hur olika utredningar fortlöper. Dels vill man gå vidare med är fasta röntgentider.

– Först ska vi göra en mätning över hur många patienter som gör poliklinisk röntgen. Vi tänker att det är lättare för röntgen att ta ställning till fasta tider om de till exempel vet att det rör sig om två personer i veckan. Sektionschefen har redan gett sitt godkännande, så förhoppningsvis kommer det snart att införas, säger hon.

 

Text och foto: Karin Allander

 


Sidan uppdaterad: 7 juli 2015