MENY

Tränar läkare i samtal – med hjälp av skådespelare

Sidan publicerades 11 december 2013

Hur talar man om för en människa att hon har fått cancer? Eller att cancern har spridit sig och inte går att bota? I kursen ”det nödvändiga samtalen” får läkare lära sig mer om svåra samtal och öva tillsammans med specialutbildade skådespelare.

Kvinnan suckar. Hennes blick är tom. Om en stund kommer hon att börja gråta. Eller skratta. Eller kanske reagera med ilska. Det är svårt att säga.

– Finns det ingenting som biter på den där jävla tumören? Menar du att jag har gått igenom alla de här behandlingarna i onödan? säger hon.

Läkaren möter hennes blick, är tyst en stund.

Bilden visar hela gruppen som medverkar i kursen.
Hela gruppen som medverkar i kursen från vänster: Carl Johan Fürst, Jarinja Thelestam Mark, Anders Danielsson, Hanna Dahlstrand, Jan Halling och Franziska Edvinsson.

 

I den sekunden glömmer vi bort att vi befinner oss i ett konferensrum på Nya varvet studios. Att patienten i själva verket är en skådespelare. Den blå plyschsoffan bakom stolarna förvandlas till en undersökningsbrits. De tunga draperierna längs väggen blir gardiner i ett sjukhusfönster.

– Jag förstår att det är frustrerande. Men det finns mycket som vi kan göra för att ge dig en bättre livssituation. Hjälpa dig med symptomen du upplever, till exempel. Finns det något annat som är viktigt för dig just nu? frågar läkaren.

 

Hon heter Laila Mikaelsson. Till vardags arbetar hon på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och hon är en av tolv läkare som går hösten omgång av utbildningen ”Det nödvändiga samtalen”. Som invärtes-medicinare och gastroenterolog kommer hon regelbundet i kontakt med patienter som utreds för cancer, eller där man till exempel påträffar cancer vid en koloskopi. Hittills är hon nöjd med kursen.

– Vi har fått öva på väldigt realistiska situationer med hjälp av skådespelarna som har gestaltat det här på ett fantastiskt sätt. En del saker var inga nyheter, men det formulerades på ett sätt som gjorde att man blev påmind om poängen. Att bemöta känslor till exempel. På mottagningen sitter man ofta med en begränsad tid, men jag tror att det är en investering att ge patienten den där tystnaden för att landa i en känsla som man sedan kan adressera och prata kring, säger hon.


Jarinja Thelestam Mark och Laila Mikaelsson samtalar

Jarinja Thelestam Mark och Laila Mikaelsson samtalar. 

Kursen leds av Carl Johan Fürst, överläkare och professor i palliativ medicin vid Lunds universitet och Anders Danielsson, organisationskonsult och gestaltterapeut. Bland föreläsarna finns även flera läkare, samt två skådespelare som också är verksamma gestaltterapeuter. En av dem är Jarinja Thelestam Mark. Hon tycker att hennes dubbla kompetens är mycket användbar i kursen.

– Jag kan växla mellan att spela patient och att fokusera på gruppen. Och att förmedla till varje enskild läkare vad de behöver höra, på ett sätt som gynnar dem. En av poängerna är just att få höra hur det kändes ur patientens perspektiv, säger hon.

Utbildningen ges i internatform under sammanlagt tre dagar. Teoretiska föreläsningar varvas med övningspass i mindre grupper. Läkarna får själva ge instruktioner till skådespelarna. Därefter genomförs improviserade samtal, som sedan diskuteras med åskådarna. Man kan även backa samtal för att testa hur nya förhållningssätt kan påverka situationen.

– Skådespelarna är a och o tror jag. Det får en helt annan effekt än när man bara diskuterar saker i teorin, det vittnar många om här. Det blir så verkligt, det är som att sitta med en äkta patient, säger Carl Johan Fürst.


En viktig samtalsteknik är så kallade agendasättning. Det innebär att läkaren och patienten tillsammans bestämmer vad som ska avhandlas under samtalet. Därefter kommer man gemensamt fram till i vilken ordningen punkterna ska avhandlas. Enligt Carl Johan Fürst är det ovanligt att läkare arbetar så och många uppfattar det som svårt.

– Det som händer i agendasättning är att du på ett respektfullt sätt bjuder in patienten att använda tiden på bästa möjliga sätt. Då kan det vara en patient som säger ”jag vill bara ha besked” och en som säger ”vi har bokat en resa till Thailand och jag måste ha ett intyg, för jag inser att det här kommer inte att gå”. Oftast kommer sådana saker upp när det bara är någon minut kvar av besökstiden. Eller så kommer det aldrig upp, för jag har inte frågat vad patienten vill prata om. Jag har bara tagit förgivet att det är det jag som läkare vill prata om, som är viktigt, säger han.

Carl Johan Fürst föreläser. 


Carl Johan Fürst tror att agendasättande och andra samtalstekniker kan göra mycket för patienten.

– Jag tror att man känner sig sedd och att man känner sig tryggare. Patienter som är dåligt informerade får sämre förtroende för sjukvården. De blir mer misstänksamma och skeptiska och kanske inte följer behandlingsrekommendationer på samma sätt.

Han tror även att det finns ett stort intresse för den här typen av kurser i vården.

– Det är en stor utmaning varje gång man ska leverera tråkiga nyheter till en människa. Ibland kan man känna sig väldigt ensam som läkare i den situationen. Man är van att vara en fixare och tror att man ska ordna allt. Det talar vi mycket om under kursen. Vi kan inte fixa allting, säger han.

Totalt har ett 60-tal läkare gått utbildningen och man planerar för ytterligare spridning. Under hösten ges även en kurs för personer som har gått utbildningen, som i sin tur ska kunna ge nya kurser.

 

Tips: Att tänka på vid svåra samtal

  • Boka en tid för samtalet och förbered dig ordentligt.
  • Se till att ha med en sjuksköterska eller undersköterska som kan fånga upp senare frågor och om möjligt en närstående till patienten. 
  • Vid inledningen av samtalet: Sätt gärna en agenda för vad ni ska prata om, tillsammans med patienten. Det skapar en tydlighet för alla inblandade och bäddar för att det blir ett bra samtal. 
  • Var inte rädd för tystnader. Låt patienten ta sin tid och landa i sina känslor. 
  • Spegla patientens reaktion, oavsett vilken reaktion du får. Det normaliserar personens känslor. Tänk dock på att bara kan förstå ATT personen känner på ett visst sätt, inte HUR den känner. 
  • Ta reda på vad patienten vet om sin situation och sjukdom, ge information på ett enkelt och tydligt sätt och invänta patientens reaktion.
  • Var lyhörd och inlyssnande kring vad patienten vill veta och hur mycket information han eller hon orkar ta in.

 

För vidare information läs till exempel boken Mastering communication with seriously ill patients - Balanceing Honesty with Empathy and Hope

Nu finns även en instruktionsfilm för läkare. Läs mer om det här.

 

Text och foto: Karin Allander


Ansvarig redaktör: Karin Allander

Sidan uppdaterad: 6 juli 2015