MENY

Bättre patientinformation krävs för att korta väntetiderna

Sidan publicerades 28 september 2015

Ett av målen med standardiserade vårdförlopp är att korta väntetiderna. Men för att det ska lyckas krävs det att patienter som inkluderas får tydligare information. Det var en av lärdomarna när vårdpersonal som arbetar med standardiserade vårdförlopp för prostatacancer och urinblåse- och urinvägscancer träffades för att utbyta erfarenheter.

Mari Pettersson och Camilla Sjökvist, vårdförloppskoordinatorer Skaraborgs Sjukhus, Skövde.

Många av de vårdförloppskoordinatorer som deltog upplevde att de har haft problem att få tag på patienter som snabbt ska erbjudas tid för vidare utredning.

– Det är många som inte svarar när vi ringer. Jag har lagt mycket tid på att försöka få tag på patienter via telefon. Det kan bero på att vi ringer från hemligt nummer och att patienterna inte har fått information att de snabbt kan bli kontaktade av sjukhusen, säger Maria Andersson, vårdförloppskoordinator och sjuksköterska på urologmottagningen vid Uddevalla sjukhus.

Om patienten inte går att nå via telefon skickar kliniken ut en kallelse via post, vilket kan fördröja väntetiden i onödan. Vid välgrundad misstanke om cancer i urinblåsa och urinvägar ska patienten till exempel erbjudas ett första besök till specialist inom fyra kalenderdagar från mottagen remiss.

– Det blir svårt att hålla om vi ska skicka ut kallelse via post, säger Maria Andersson.

Viktigt med tydlig information

För att motverka onödiga väntetider ansåg vårdförloppskoordinatorerna att det är viktigt att patienten får tydlig information från primärvården eller annan remitterande enhet om:

  • att de ingår i ett standardiserade vårdförlopp
  • vad ett standardiserat vårdförlopp är och vad de kan förvänta sig av vården
  • att de behöver vara tillgängliga, eftersom sjukhusen snabbt kan höra av sig. 

Utöver förbättrad information till patienterna diskuterades även andra tänkbara lösningar på problemet. Ett förslag var att läkare eller sjuksköterska på den remitterande mottagningen ringer vårdförloppskoordinatorn och får en tid medan patienten fortfarande är på plats. Ett annat förslag var att man i remissen anger om patienten godkänner att ta emot kallelse via sms.

Behövs en ”pausknapp”

I vissa fall väljer patienter att inte komma på den tid sjukhuset erbjuder.

Johan Stranne, urolog Sahlgrenska Universitetssjukhuset och regional processägare prostatacancer.– Man kanske är på semester, eller inte har möjlighet att komma av andra orsaker. Det kan också vara så att patienten vill ha mer tid på sig för att fundera, till exempel när man behöver ta ställning till vilken typ av behandling man kan tänka sig att få, säger Johan Stranne urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och regional processägare för prostatacancer.

Därför ansåg han och många andra som deltog under lärandeseminariet att det behövs en möjlighet att pausa vårdförloppet vid patientvald väntan, något som också diskuteras på nationell nivå.

– Det innebär självklart inte att patienter ska kastas ur det standardiserade vårdförloppet eller behöva vänta onödigt länge. Men det är viktigt att klinikerna inte lastas för förlängda väntetider där patienterna själva väljer att avvakta, säger han.

Många positiva exempel

Lärandeseminariet ägde rum den 23 september och arrangerades av Regionalt cancercentrum väst. Både offentliga och privata vårdgivare deltog. Under dagen lyftes även sådant som har fungerat bra. Bland de positiva erfarenheterna nämndes:

  • stort engagemang från alla som deltar i införandet
  • flera uppgav att de fått bra stöttning från chefer i linjen
  • alla sjukhus har infört vårdförloppskoordinatorer
  • flera goda exempel nämndes, där patienterna får möjlighet att träffa läkare och göra undersökningar samma dag
  • de flesta sjukhus har fått till förbokade tider för olika undersökningar och behandlingar, till exempel röntgen, strålning och operation.

Bland utmaningarna nämndes bland annat svårigheter som uppstår på grund av att olika sjukhus har olika journalsystem, att få till ett bra samarbete mellan privat och offentlig vård och brist på personal inom vissa yrkesgrupper, till exempel patologer och kirurger.

– Vi har kommit långt när det gäller att informera och bilda nätverk och vi har fått till förbokade tider på operation. Men alla kirurger gör inte den här typen av operationer, så även om vi får fram operationstider kan det bli en utmaning att få ihop det, säger Mari Pettersson, operationsplanerare och vårdförloppskoordinator på urologavdelning 63-64 vid Skaraborgs Sjukhus i Skövde.

”Det bästa som hänt cancervården”

Johan Stranne är imponerad av hur långt arbetet har kommit, trots att standardiserade vårdförlopp infördes för mindre än en månad sedan.

– Vi kommer inte att kunna uppnå de nya väntetiderna från dag ett, men jag är grymt imponerad av hur långt ni har kommit på så kort tid. Vi har påtalat att väntetiderna är för långa länge, men nu sätts det äntligen fokus på det här området ordentligt och det tillförs resurser för att detska ske en förbättring. Det här är en otrolig möjlighet för våra patienter.

Ingela Franck Lissbrant, onkolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och regional processägare för prostatacancer.Även Ingela Franck Lissbrant, onkolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och regional processägare för prostatacancer var positiv.

– Standardiserade vårdförlopp är det bästa som har hänt svensk prostatacancervård på väldigt länge. Äntligen kan det bli en förbättring för våra patienter, säger hon.

Text och foto: Karin Allander


Ansvarig redaktör: Karin Allander

Sidan uppdaterad: 12 juli 2017