MENY

Tvärprofessionell entusiasm på heldag om kortare väntetider

Sidan publicerades 11 februari 2016

Patientperspektiv, reflektion och lärande stod i fokus på regional heldag om standardiserade vårdförlopp och kortare väntetider som hölls i slutet av januari. På plats för att diskutera den nationella satsningen fanns så väl patientrepresentanter och personal inom primärvård och specialistvård som statistiker, dataanalytiker och politiker.

Införandet av de standardiserade vårdförloppen i cancervården som påbörjades under 2015 innebär nya sätt att tänka och arbeta i hälso- och sjukvården. Syftet med dagen var reflektion och lärande genom de erfarenheter som gjorts från de fem första vårdförloppen som införts. Under 2016 fortsätter arbetet med att införa ytterligare tretton vårdförlopp.

– Det har varit ett stort engagemang från alla deltagare under dagen. Det är gemensamt som vi skapar nytta som ger resultat för patienterna, därför är också bredden på engagemanget viktigt. Alla bidrar med avgörande kunskap från sitt perspektiv, säger Nina Modig, regional projektledare för standardiserade vårdförlopp. 


Sten B Carlson, som har egna erfarenheter av att vara patient i cancervården inledde dagen. Han berättade om sin personliga vårdresa och avslutade med att konstatera att det som cancerpatient är viktigt att få en kontaktperson hos vårdgivaren tidigt och att få tydlig information. Han påminde också om att väntetiden till behandling måste bli så kort som möjligt – varje dag räknas!

– Bara för att jag är nöjd med den vård som jag har fått så är inte allt bra. Det är viktigt med kontinuerlig information och att det är samma vårdkontakt som ger information. Jag behöver information om vad som ska ske, på ett språk som jag förstår, förklarar han patientrepresentanten Sten B Carlson.

Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström var också på plats. Hon betonade värdet i att utvecklingen av vården utgår från ett patientperspektiv.

 – Jag är övertygad om att det som är bäst för patienten är också bäst för vården! Det är viktigt att vi fortsätter arbetet med att förbättra vårdförloppen tillsammans. Det kostar inte mer att göra rätt från början, jag tror faktiskt att det kostar mindre, sa Ann Söderström.

De standardiserade vårdförloppens effekter på cancervården

Positiva effekter av det arbete som utfördes när de fem första vårdförloppen infördes under 2015 presenterades under dagen. Två av de verksamheter som lyftes fram var urologmottagningen vid Uddevalla sjukhus och patologiska enheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Bokad tid till operation vid första besöket

Införandet av standardiserade vårdförlopp för cancer i urinblåsa och urinvägar har resulterat i att konceptet One-stop Hematuria Clinic införts vid Urologmottagningen, Uddevalla sjukhus. Utvecklingsarbetet har medfört betydligt kortare ledtider, en patient med välgrundad misstanke om cancer bokas numera in för flera provtagningar och undersökningar under en heldag på mottagningen.

Jesper Swärd, lokal processägare urinblåse- och urinvägscancer, NU-sjukvården.

– De patienter som får ett cancerbesked vid dagens slut är nöjda med att kunna åka hem med en bokad tid till operation, berättar Jesper Swärd.

– En del patienterna har svårt att förstå varför det är bråttom att boka in det första besöket. Här kan primärvården vara tydligare med att informera om cancerrisken och berätta om att utredningsförloppet går snabbt, avslutar han.  

Snabbare provsvar från patologilaboratoriet

När standardiserade vårdförlopp (SVF) infördes i regionen var patologi-verksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset en flaskhals som påverkar majoriteten av alla cancerpatienter. Efter bara några månader har väntetiderna för provsvar från patologilaboratoriet redan minskats.


Lars Lundgren, områdeschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.  

– SVF-satsningen har varit en nödvändig komponent dels för att snabba på utvecklingen av verksamheten och dels genom att ge ekonomiskt stöd för genomförandet. Nu är vi nära en köfri situation för provsvar från SU, berättar Lars Lundgren.

Då det var brist på sekreterare har läkarstudenter från termin fem lärts upp för att skriva utlåtande. Patologi-verksamheten har även grupperat sin personal efter organ och upphandlat labbresurser från privata enheter. Ett arbete med att införa digital patologi har också påbörjats och kommer att få stor betydelse för att provsvar ska kunna levereras i rimlig tid. Satsningen går ut på att digitalisera hela patologiprocessen och leverera en samordnad lösning som kallas Patos.

Text & bild: Anna Nilsson & Emelie Ljunggren


Sidan uppdaterad: 11 februari 2016