MENY

”Tänk brett och engagera många”

Sidan publicerades 5 maj 2016

Kartlägg hela utredningen i detalj och involvera alla som berörs. Det är två tips till kliniker som ska införa standardiserade vårdförlopp från Magnus Niklasson, sektionschef och överläkare på ÖNH-kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Där infördes det nya utredningssystemet i september. Hittills har sju av tio patienter som inkluderats visat sig ha cancer.

Enligt Magnus Niklasson har införandet av standardiserade vårdförlopp haft flera positiva effekter. Vårdprocessen har blivit tydligare och eftersom det finns en tydlig plan för utredningen underlättar det kommunikationen med patienterna. En annan positiv effekt är att även de patienter som inte visade sig ha huvud- halscancer utreds snabbare.

– Det kan vara patienter som visade sig ha en metastas, eller som hade en annan typ av cancer i samma område. De blir parallellt utredda med samma hastighet och det ser jag som en klart positiv effekt när det gäller jämlik vård, säger Magnus Niklasson.

Sju av tio hade cancer

Under de första sex månaderna inkluderade Öron-näs- och halskliniken ett nittiotal patienter i ett standardiserat vårdförlopp. Av dem hade 55 procent huvud- och halscancer och drygt 15 procent hade någon annan form av cancer. Hur väntetiderna har påverkats är däremot för tidigt att säga.

– Preliminära siffror visar att väntetiderna de senaste månaderna har kortats, men jag vill inte gå ut med några siffror än eftersom det är för osäkra värden. All data är inte inrapporterad än, säger Magnus Niklasson.

Började med att kartlägga utredningen

Innan införandet började kliniken med att göra en detaljerad kartläggning av processen, där de utgick från nationella dokument om standardiserade vårdförlopp och skissade på ett flödesschema.

– Sedan involverade vi dem som kunde vara berörda och de fick lämna synpunkter på vad som var viktigt för dem för att det här skulle fungera. På så sätt vara alla med och kartlade processen. Jag tycker att det skapade en tydlighet och att det har underlättat vårt arbete. Det har också skapat en stor acceptans för standardiserade vårdförlopp och att det här är viktigt, säger han.

Viktigt att tänka brett

Magnus Niklasson tycker att det är en stor fördel att göra en gemensam kartläggning. Dels för att synliggöra alla delar i utredningen och dels för att identifiera områden som kan vara en särskild utmaning eller som behöver kompletteras innan man kan gå vidare med nästa steg. Han anser också att det är viktigt att tänka brett.

– Vissa delar är mer givna, som röntgenundersökningar och patologsvar. Men det kan också handla om patientens allmäntillstånd. Klarar patienten den här behandlingen? Det kanske behövs ett arbetsprov, en annan enhets bedömning, till exempel en bedömning av hjärtfunktionen, eller ett utlåtande från en medicinläkare. Allt det här måste fungera för att vi ska kunna avgöra vilken behandling som är bäst för patienten, säger han.

Enligt Magnus Niklasson har man kommit en bra bit på vägen, men utvecklingsarbetet fortsätter.

– Vi var kanske lite tröga i starten, men nu upplever jag att vi har en process som fungerar väl i stora delar. Sedan finns det givetvis områden vi vill förbättra, säger han.

Text och bild: Karin Allander


Ansvarig redaktör: Karin Allander

Sidan uppdaterad: 12 juli 2017