MENY

RCC Väst vässar stödet till vården med hjälp av Chalmers

Sidan publicerades 4 maj 2017

Problemen i vården kan inte lösas med några "alexanderhugg". Det slår förra årets nationella utredning om en effektivare vård fast. Istället måste utvecklingen bestå av många små åtgärder som tillsammans leder åt rätt håll. För att leda ett sådant arbete krävs kunskap om kvalitets- och verksamhetsutveckling, något RCC Väst satsar på med stöd av Chalmers.

Ett alexanderhugg är en drastisk lösning på ett svårt problem. Enligt legenden fanns i Grekland en knut som var så komplicerad att ingen kunde lösa upp den. Även Alexander den store försökte, men misslyckades. Han blev så arg att han drog sitt svärd och högg sönder knuten. Problemet var löst.  

Men att genomföra snabba lösningar på utmaningar i vården är svårt, inte minst för att vården är ett komplext system med så många aktörer. Olika professioner har ofta olika synsätt – både på vad problemen är och hur de kan lösas.

– Därför är det viktigt att ringa in vilka som berörs och att alltid ta del av allas åsikter och funderingar när man inleder ett förbättringsarbete, säger Marie Boëthius, sjuksköterska och utvecklingsledare vid Regionalt cancercentrum väst.

Viktigt med nya perspektiv

Hon är en av tre medarbetare vid RCC Väst som nyligen har slutfört utbildningen i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling på Centre for Healthcare Improvement (CHI) vid Chalmers tekniska högskola. Utbildningen omfattar 30 högskolepoäng och riktar sig till yrkesverksamma inom vården.

– Jag ville ha nya kunskaper och verktyg för att utvecklas i min roll som utvecklingsledare. Och det har jag verkligen fått. Kvalitets- och verksamhetsutveckling är ett helt annat forskningsfält än det medicinska. För att vården ska utvecklas behöver de två områdena föras samman, säger hon.

Även Johan Bengtsson, sjuksköterska och utvecklingsledare vid RCC Väst, tycker att utbildningen har gett honom nya kunskaper som han har stor nytta av. En sak han tar med sig lite extra är vikten av att arbeta med olika perspektiv.

– Jag tror att vi behöver bredda synen på hur vi ska skapa framtidens vård och se vilka aktörer i samhället som kan hjälpa oss. Det är jätteviktigt att lyfta vårdmedarbetarnas olika perspektiv, men det behöver kompletteras med andra aktörer. Det kan till exempel vara kunder eller patienter och andra yrkesgrupper som logistiker och beteendevetare, säger han.

Många handfasta verktyg

Utbildningen ger inte bara teoretisk kunskap utan också konkreta verktyg. Det gäller allt från strukturerad brainstorming och andra metoder för att ringa in problem och hitta lösningar på ett strukturerat sätt, till olika statistiska verktyg för att beskriva utgångläge och mäta variation.

Syftet är att deltagarna ska få kunskap och verktyg för att kunna planera, leda, samordna, genomföra, analysera, och utvärdera kvalitetsdrivna förbättringsarbeten. Johan Bengtsson tycker att kursen har hjälpt honom att ge RCC Västs kunder och medarbetare ett bättre stöd.

– Om en processägare eller kollega kommer till mig med ett problem så har jag en verktygslåda för att kunna hantera det nu. Det kommer upp förslag på modeller och metoder i huvudet nästan instinktivt och jag vet vilka faktorer som är viktiga att tänka på innan man går in i ett förbättringsarbete, säger han. 

– Samtidigt är det viktigt att betona att man själv inte sitter på lösningen. Man kan ge förslag. Kan den här modellen vara något att jobba med? Att stödja handlar ju mycket också om att ställa frågor. Vad är det egentligen den här personen behöver hjälp med? säger Marie Boëthius.

Genomförde egna förbättringsprojekt

Utbildningen pågår under två år och avslutas med ett förbättringsprojekt. Marie Boëthius gjorde en mätning av patienternas upplevelser av att utredas på leverteamet vid SU/Sahlgrenska sjukhuset före och efter införandet av standardiserade vårdförlopp. Johan Bengtsson undersökte användningen av standardiserade vårdplaner inom verksamhetsområdet kirurgi på SU.

Standardiserade vårdplaner ska följa journalen och beskriver en grundnivå för omvårdnad, till exempel efter operation. Syftet är att underlätta arbetet, minska dokumentationstiden och att vara en kvalitetssäkring. Johan Bengtssons uppdrag var att undersöka varför vårdplanerna sällan används.

­– Det visade sig bero på många faktorer. Dels har de inte så jättebra förankring i ledningen och dels var de inte helt förenliga med journalsystemet. Som sjuksköterska brottas man med vilket system man ska använda. Då tar man det man känner sig mest trygg med, säger han.  

Att våga välja bort är en viktig lärdom Johan Bengtsson tar med sig.

– Det blir lätt att man skapar en massa nya saker. Till slut har man en hel arsenal med dokument och vet inte vilka som är daterade. Om ett verktyg inte används och de finns andra sätt att vårda som också kvalitetssäkrar, så kan man fråga sig om det ska finnas kvar, säger han.

Avgränsa och börja i liten skala

Utvecklingsledarna vid RCC Väst arbetar med att stödja både diagnosspecifika vårdprocesser och diagnosövergripande områden, till exempel rehabilitering och palliativ vård. De stöttar regionala processägare, vårdprocessgrupper och omvårdnadsgrupper. Arbetet innefattar bland annat stöd till förbättringsarbeten, utvecklingsprojekt och framtagning av regionala medicinska riktlinjer.

Anna Karevi Verdoes är chef för enheten för vårdutveckling och har också gått utbildningen. Hon tycker att förbättringsarbete borde ingå som en naturlig del i vårdpersonalens ordinarie arbetsuppgifter. En sak hon tar med sig från utbildningen är vikten av att börja i liten skala.

– När man pratar om förbättringar så tänker man ofta på att dra igång en hel forskningsapparat med etikansökan och plötsligt blir det väldigt stort. Börja med att göra enkla mätningar där du är. Om ni har identifierat ett problem i gruppen, börja där. Fråga ett antal patienter under en månad, eller fråga kollegor. Då skapas också förutsättningar att göra mer vardagliga, patientnära saker, säger hon. 

Viktigt att involvera patienter

Marie Boëthius tycker att mycket av det som tas upp i utbildningen knyter an till utredningen om en effektiv vård, som betonar att värdet i hälso- och sjukvården uppstår i mötet med patienten.

– Om man läser Göran Stiernstedts utredning, så är det precis det här som behövs. Det är samordning, samverkan över gränser, bättre kommunikation och mer patientinvolvering. Och det är just det vi har fått lära oss. Börja i små steg, våga testa nya lösningar och utvärdera.

Marie Boëthius tycker också att det är viktigt att alltid involvera patienter och närstående.

– Vi i vården tror ofta att vi vet vad patienterna vill ha, men det kan ofta vara helt fel. Patienter och närstående kan dessutom ha helt andra idéer om lösningar. Det är viktigt att inse att vi är olika och att ta del av varandras perspektiv. Då tror jag att vi kan skapa något genialt, säger hon.

Text och foto: Karin Allander

Läs mer:


Ansvarig redaktör: Karin Allander

Sidan uppdaterad: 12 juli 2017