Palliativt arbete behöver lyftas och vården bli mer jämlik

Sidan publicerades 14 maj 2018

Allmänhetens kunskap om palliativ vård är relativt liten. Få känner till att det inte enbart handlar om cancerdiagnoser och många saknar kännedom om hur vårdarbetet verkligen fungerar.

Maria Calissendorff och Maria Johansson vill se en förbättring och synliggöra det palliativa arbetet som de brinner starkt för i sina roller som regionala processägare vid RCC Väst. Maria Johansson förklarar:

— Vi vill se en större jämlikhet i vården. Det handlar också om att göra rätt saker vid rätt tillfälle. Kunskap och status i palliativ vård behöver definitivt lyftas, vi gör så otroligt mycket!Maria Johansson, specialistläkare i allmänmedicin, Närhälsan, Frölunda vårdcentral och Maria Calissendorff, specialistläkare i geriatrik, Palliativa sektionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Maria Johansson och Maria Calissendorff har ett nära samarbete med varandra i sina roller som regionala processägare för palliativ vård vid RCC Väst. Den allmänna palliativa vården – som de flesta patienterna behöver – inriktas mot lindrande och förebyggande vård och bedrivs idag till största delen av kommunerna i samarbete med primärvården. För patienter med särskilt svåra symptom eller andra komplicerade faktorer gäller specialiserad palliativ vård – i hemmet eller på sjukhus. Att kunskap om det palliativa vårdarbetet är viktigt intygar Maria Calissendorff:

– Patienter med svåra symptom har svårt att ta in information. Jag skulle vilja sprida till allmänheten att palliativ vård inte betyder att du dör inom en timme, en dag, eller en vecka. Det är viktigt att veta att palliativ vård är symptomlindrande vård. Det finns inget botande, men behandlingen lindrar svåra symtom, där ett av de vanligaste är smärta.

Prioritering av patienter och att tänka övergripande

Maria Johansson är verksam inom en hembesöksenhet på Närhälsan, Frölunda vårdcentral. Patienterna är multisjuka äldre med olika diagnoser. Många är i ett palliativt skede, det vill säga i livets slut. Marias uppdrag som processägare startadei april 2017.

– Jag har ett fantastiskt arbete inom den allmänna palliativa vården. Att komma innanför dörren hos patienterna är något helt annat än ett möte på vårdcentralen. Genom mer kunskap kring behovet av omhändertagande och ökad status för den här typen av vård, är jag övertygad om att vi kan möta patienternas behov bättre inom primärvården. Denna patientgrupp behöver prioriteras mycket högre än idag. Många kan inte föra sin egen talan och det är genom vår hembesöksenhet som vi verkligen kan nå dessa människor.

Maria Calissendorffs uppdrag som processägare kombineras med arbetet som specialistläkare på den Palliativa sektionen vid Sahlgrenska Universitetssjukhus.

– När jag började uppdraget i april 2017 var det bestämt att Maria Johansson och jag skulle ha ett delat processägarskap. Maria med den allmänna palliativa vården och jag med inriktning på den specialiserade. Trots våra olika områden jobbar vi väldigt mycket gemensamt, vilket är jätteroligt.

– Ett område jag tagit hand om lite själv i min processägarroll är barnpalliation, som ligger mig extra varmt om hjärtat. Tillsammans med Gustav Österlund, regional processägare barnonkologi och Barbro Westerholm, barnneurolog, ska en projektplan för ett pilotprojekt tas fram gällande palliativ vård av barn och ungdomar genom mobila team. Tanken är en modell som sedan kan appliceras oavsett var patienten bor, vare sig det är långt ut på landsbygd eller centralt, närmare sjukhus.

Aktivt arbete för en mer jämlik vård

En kartläggning har gjorts av de specialiserade teamen – där bemanning, kompetens, upptagningsområde och intagningskriterier granskats.

– Det ser så olika ut i Västra Götalandsregionen förklarar Maria Calissendorff. Det tycker vi är viktigt att ändra på. Alla ska ha tillgång till rätt nivå av palliativ vård oavsett var du bor, diagnos, kön, ålder eller etisk tillhörighet. En större jämlikhet är verkligen något som vi tycker är jätteviktigt!

Dialogturné och önskan om mer kunskap och information

Då det tidigare år varit mer fokus på den specialiserade palliativa vården, vill de båda processägarna nu tillsammans göra en extra satsning på den allmänna palliativa vården.

För att gå vidare, planeras inför hösten en dialogturné där processägarna ska ge sig ut och möta primärvård och kommuner. Statistik från det palliativa registret kommer att visas. Maria Johansson berättar:

– Vi måste komma ut och möta läkarna direkt på arbetsplatserna. Vi vill veta hur det ser ut och hur man tänker. Jag är jättetaggad för att lägga ned mycket arbete på det här. Det finns över 200 vårdcentraler i regionen, så vi får se över hur vi ska lägga upp arbetet.

Mitt i deras engagemang och arbetsinsatser mot en mer jämlik vård och önskan om mer information och kunskap ut till allmänheten, sveper dock ett orosmoln förbi. Maria Calissendorff informerar avslutningsvis om socialstyrelsens nya stöd för kunskapsstyrning:

–  Det kommer att startas upp olika programområden – cancer, hjärt-lungsjukvård, nära vård, primärvård – men den palliativa vården finns inte med i socialstyrelsens nya stöd för kunskapsstyrning, vilket är mycket konstigt. Det gör mig väldigt oroad. Det här tycker jag är en fråga för RCC att lyfta.

Ansvarig redaktör: Annika Magnusson

Sidan uppdaterad: 16 maj 2018