Ny forskning kan ge bättre behandling av blodcancer

Sidan publicerades 5 september 2018

Patienter med blodcancersjukdomen MDS kan slippa blodtransfusion i flera år om de snabbt behandlas med ESA-läkemedel. Det är ett av flera spännande resultat i en ny avhandling från Sahlgrenska akademin.

MDS är en form av blodcancer där blodbildande stamceller drabbas, vilket leder till brist på mogna blodkroppar. Sjukdomen delas in en hög- och en lågriskgrupp, beroende på risken att patienten utvecklar en akut leukemi. 

Vid MDS med låg risk brukar behandling inte sättas in förrän blodvärdet når ett kritiskt värde, något som kan behöva omprövas enligt den nya studien. Den visar att om man tidigt behandlar med ESA, så klarar sig patienten betydligt längre utan blodtransfusion.–­ Behandlingstraditionen har varit att man inte startar med ESA förrän patienten blir transfusionskrävande. Det vi ser i denna studie är att om du vill ha effekt av ESA-läkemedel så bör de sättas in innan transfusionsbehovet är ett faktum, säger Hege Garelius, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och regional processägare vid Regionalt cancercentrum väst.

Kan ge bättre livskvalité

Erytopoietinstimulerande läkemedel (ESA) är en grupp läkemedel som stimulerar kroppens egen förmåga att bilda röda blodkroppar. I studien har man undersökt effekten av ESA på 1 800 patienter med lågrisk-MDS från 17 europeiska länder.

Studien visar att patienter som snabbt behandlades med ESA i genomsnitt fick sin första blodtransfusion efter 23 månader, jämfört med sex månader för patienter som inte fick tillgång till ESA förrän efter första transfusionen.

Att slippa blodtransfusioner under längre tid kan innebära en stor förbättring i livskvalité för MDS-patienter som ofta är äldre.

– Dels slipper man åka till sjukhuset varannan, var tredje vecka och dels slipper man biverkningar. Blodtransfusioner skapar ett järnöverskott i kroppen som lagras upp i inre organ som hjärta och lever. Patienterna blir ofta trötta och dåliga, säger Hege Garelius.

Tre studier på nationella kvalitetsregister

Utöver den europeiska studien på MDS ingår ytterligare tre studier baserade på Nationella kvalitetsregistret för akut myeloisk leukemi (AML) i Hege Garelius avhandling.

AML är en aggressiv blodcancerform som beror på att omogna blodkroppar delar sig okontrollerat. Sjukdomen finns i två former, primär och sekundär AML. Sekundär AML beror antingen på tidigare blodsjukdom, till exempel MDS, eller på skador som uppstår efter en cytostatika- eller strålningsbehandling.

Två av studierna har kartlagt patienter med sekundär AML. De visar att ungefär var femte patient har en sekundär AML och att dessa patienter har en sämre prognos.

– För dem är stamcellstransplantation i princip den enda möjligheten till bot. Ett viktigt budskap till läkare som möter patienter med sekundär AML är att ganska snabbt tänka: är det här en patient som är aktuell för transplantation eller inte? Huvudhindret för transplantation är ålder. Merparten av dessa patienter är gamla, säger hon.

Viktig kunskap för den palliativa vården

I den fjärde studien har Hege Garelius undersökt hur det går för MDS-patienter där sjukdomen utvecklas till en sekundär AML. Detta har undersökts genom att sammanfoga data från kvalitetsregistren för de båda sjukdomarna. 

Studien visar att patienterna är äldre och ofta har en dålig prognos. Den genomsnittliga överlevnaden från AML-diagnos är fem månader. Trots det mår patienterna relativt bra.

När läkare skattar patienters förmåga att klara sitt dagliga liv används en skala från 0–5 där, där fyra är helt sängliggande och noll innebär att man kan leva som vanligt. Två tredjedelar av patienterna som fick en sekundär AML skattades som 0–1 på skalan.

– Vi kan inte bota dem, men ändå kan de komma till öppenvården och klarar sig i sitt dagliga liv. Ibland upplever jag att vi har fått slåss lite med våra kollegor för att få in dem i den palliativa vården, för de tycker inte att de är tillräckligt dåliga, säger hon.

Det är viktig kunskap att förmedla, både till den palliativa vården och till närstående.

– Läkare kan aldrig förutse framtiden, men det är viktigt att förmedla att det kan gå fort. Annars är risken att närstående fortsätter med sitt dagliga liv och kanske väntar med att ta ut närståendepenning, för de tror att de har tid på sig. Så kommer det som en chock när den närstående plötsligt avlider, säger hon.

Fördel att vara regional processägare

Som regional processägare har Hege Garelius varit mycket engagerad i arbetet med kvalitetsregister, något hon ser som en fördel.

– Arbetet som processägare har helt klart underlättat min forskning. Jag vet hur bra kvalitetsregister vi har och vilket hårt arbete som ligger bakom. Det är både roligt och viktigt att använda dem till forskning som kan komma patienterna till del, säger hon.

Hege Garelius har även varit involverad i ett patientnära projekt med en metod som kallas photovoice, där patienter har fått fotografera sitt liv med MDS.

– Även där har RCC Väst varit ett mycket bra stöd. Den studien ingår inte i avhandlingen, men för mig har det varit ett viktigt komplement. Bakom varje fall i kvalitetsregistret finns en människa med en unik historia. Det är viktigt att komma ihåg, säger hon.

Text: Karin Allander
Foto: Annika Magnusson

Ladda ner hela avhandlingen.

Fakta: Om blodcancer

  • Blodcancer (leukemi) är den gemensamma benämningen på flera cancerliknande blodsjukdomar i benmärgen där blodet bildas.
  • Det finns många olika sorters leukemier som delas in i olika grupper. Indelningen utgår från vilka blodceller som är drabbade och hur snabbt sjukdomen utvecklas.
  • Akuta leukemier är mycket allvarliga sjukdomar, som måste behandlas snabbt. Kroniska leukemier kan man ofta ha under lång tid innan de ger besvär.
  • I Sverige insjuknar omkring 3 700 personer i någon form av blodcancer varje år. 

Ansvarig redaktör: Karin Allander

Sidan uppdaterad: 13 september 2018