MENY

Gällande vårdprogram palliativ vård

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2016-12-14

12. Kvalitetsindikatorer

En kvalitetsindikator är ett mått på kvalitet inom ett visst område av vården som regelbundet registreras och öppet redovisas med syftet att initiera och följa förbättringsarbete (5). Indikatorn ska ha evidens för patientnytta och om möjligt vara högt prioriterat till exempel i nationella riktlinjer. Indikatorutfallet kan i dessa fall även spegla implementering av till exempel nationella riktlinjer eller vårdprogram och därmed utgöra en bas för ledning och styrning av hälso- och sjukvård respektive omsorg.

Indikatorn utgörs av en kvot mellan hur många som fått en önskad åtgärd (täljare) och totalantalet registrerade patienter eller en hel behovsgrupp (nämnare). Indikatorn bör således definieras tydligt, vara vetenskapligt rimlig/valid och så långt det är möjligt evidensbaserad, kopplad till patientnytta samt accepterad inom professionerna. Till kvalitetsindikatorn kan en målnivå kopplas, till exempel att minst 90 procent av de registrerade ska ha fått den aktuella åtgärden.

En möjlighet att på ett strukturerat sätt följa utvecklingen av en kvalitetsindikator är att använda sig av kvalitetsregister. Genom nationella vårdprogram som beskriver målnivåer och kvalitetsregister där dessa kan mätas och utvärderas skapas en användbar och beskrivande kvalitetsutveckling.

12.1 Kvalitetsindikatorer inom palliativ vård

Socialstyrelsen har i det nationella kunskapsstödet för god palliativ vård 2013 (5) pekat på följande kvalitetsindikatorer för palliativ vård:

  • Täckningsgrad för Svenska palliativregistret
  • Två eller fler inskrivningar i slutenvård de sista 30 dagarna i livet
  • Förekomst av trycksår (grad 2–4)
  • Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel
  • Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid
  • Dokumenterad munhälsobedömning
  • Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal)
  • Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet
  • Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument

De tre sistnämnda rubriceras som utvecklingsindikatorer. Av dessa sammanlagt nio föreslagna kvalitetsindikatorer kan åtta hämtas ur Svenska palliativregistret (108). Det är bara antalet slutenvårdstillfällen sista levnadsmånaden som måste hämtas från annat håll.

Genom regelbunden uppföljning av måluppfyllelsen för dessa indikatorer kan verksamheterna upptäcka områden där förbättringar krävs och också se förbättringar och förändringar över tid. Gemensamt belyser dessa kvalitetsindikatorer kärnvärden i god palliativ vård i livets slutskede. Givetvis kan antalet och typen av indikatorer justeras över tiden. Tanken är att en kvalitetsindikator ska vara väldefinierad, lätt att hämta ur befintliga datakällor och samtidigt kliniskt relevant. Vad gäller utvecklingsindikatorerna anser man att dessa kan behöva utvecklas ytterligare för att kunna uppfylla samtliga kriterier till fullo, inte minst hur de definieras och registreras.