MENY

Gällande vårdprogram palliativ vård

Fastställt av Regionala cancercentrum i samverkan 2016-12-14

9. Behovet av palliativ vård - epidemiologi

Epidemiologiska data behövs för att beräkna behovet av palliativ vård idag och i framtiden. Den förväntade symtombördan i palliativt sjukdomsskede hos personer med livshotande sjukdomar måste ställas i relation till antalet döda. Även andra data, som incidens och prevalens av olika sjukdomar samt befolkningsstruktur, behövs för att beräkna det framtida behovet av palliativ vård. Därutöver behövs också uppgifter om de tillgängliga resurserna och den befintliga kompetensen för möjligheten till god palliativ vård.

Enligt Svenska palliativregistret (76) är knappt 90 procent av alla registrerade dödsfall på specialiserade palliativa vårdenheter orsakade av cancer.
I Palliativguiden 2010 beräknades behovet av specialiserad palliativ vård utifrån uppgifter om tillgång på specialiserade palliativa vårdplatser i olika delar av landet. Antalet platser inom sluten vård och i hemsjukvård i olika län och regioner varierade från 7 till 107 per 1 000 döda (77). I exempelvis Östergötland och Stockholms län fanns knappt 70 platser per 1 000 döda. Skillnaderna i tillgången till specialiserad palliativ vård i olika delar av landet kommer till uttryck i resultat från Svenska palliativregistret, som visar att andelen av dödsfallen i ett län som inrapporteras som avlidna inom specialiserad palliativ vård (specialiserade palliativa slutenvårdsplatser/ hospice/specialiserad palliativ hemsjukvård) varierar mellan 2,8 procent i Blekinge och 19,6 procent i södra Stockholm. Varierande tillgång till specialiserad palliativ vård kan troligtvis bidra till att andelen av dödsfall som rapporteras ske i det egna hemmet varierar mellan 1,9 procent i Norrbottens län och 13,1 procent i Kalmar län (76).

Notera att det i dagsläget inte finns någon evidens för vilken andel som är ”rätt”. Rimligtvis kan man anta att, sett ur ett patientperspektiv, behoven och önskemålen är mer lika över landet än ovanstående siffror visar. Likväl kan den palliativa vården organiseras på olika sätt, exempelvis resulterande i skillnader i tillgången till specialiserade palliativa konsultteam som inte har egna vårdplatser. Inte desto mindre har varje region, landsting och kommun ansvar för att tillgodose en jämlik och god palliativ vård utifrån individens behov oavsett diagnos, bostadsort och vårdplats.

9.1 Befolkningen 2014

Antalet bosatta i Sverige sista december 2014 var totalt 9 747 355, varav 4 875 115 kvinnor och 4 872 240 män. Av befolkningen var 14,5 procent mellan 65 och 79 år och 5,1 procent 80 år eller äldre. Åldersfördelningen mellan män och kvinnor skiljer sig åt, män är fler i nästan alla åldersklasser fram till 60 år, medan kvinnorna är fler från 60 år och uppåt.

De regionala skillnaderna är stora. Högsta folkmängd har Stockholms län med 2 198 044, följt av Västra Götalands län med 1 632 012 invånare. Minst antal invånare har Gotlands län med 57 255, sedan följer Jämtlands län med 126 765. I genomsnitt har hela riket 24 invånare per kvadratkilometer, diskrepansen är störst mellan Stockholms län med 337 och Norrbottens län med 2,6 invånare per kvadratkilometer (64).

Sveriges befolkning 2014

Figur 3. Befolkningsstruktur i Sverige 2014 (64).

9.1.1 Sveriges framtida befolkning

Sveriges befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden 2015–2060. År 2016 beräknas Sveriges folkmängd passera 10-miljonersgränsen. I slutet av prognosperioden, år 2060, beräknas folkmängden vara drygt 12,9 miljoner.

En stor folkökning förväntas de närmaste åren med upp till 150 000 personer per år. Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. Det beräknas finnas över en miljon personer i Sverige som är 80 år och äldre år 2045. Antalet barn i skolåldrarna 7–15 beräknas öka med 30 procent fram till mitten av 2030-talet (64). Hänsyn har ej tagits till den stora invandring som nu sker.

 

9.2 Dödlighet

Under 2014 avled totalt 88 976 personer i Sverige. Det är den lägsta siffran för ett enskilt år sedan 1977. Orsakerna till detta är bland annat små barnkullar på 1920- och 1930-talen, i kombination med att befolkningens livslängd stadigt ökar (65).

Av dessa avlidna personer var 45 594 kvinnor och 43 382 män. Totalt avled 935/100 000 kvinnor och 890/100 000 män. Av alla som avled var 88 procent 65 år och äldre, och nästan 72 procent var 75 år och äldre.

Tabell 1. Medelbefolkning och dödlighet i Sverige 2014 (källa: SCB).

 

Medelbefolkning 2014

Antal döda 2014

Ålder

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

0–24 år

1 442 110

1 362 276

500

276

25–49 år

1 617 656

1 556 892

1 635

908

50–74 år

1 423 431

1 427 242

12 872

8 760

75+ år

360 102

506 402

28 375

35 650

Totalt

4 843 299

4 852 812

43 382

45 594

Antalet döda per år förväntas öka från 2020 vilket inte beror på att dödsriskerna blir högre utan att ett stort antal personer som är födda på 1940-talet då kommer upp i de åldrar då många avlider (65).

År 2014 var medellivslängden 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män. År 2060 beräknas den till 89 år för kvinnor och nästan 87 år för män, det vill säga en ökning med fem år för kvinnor och med drygt sex år för män (65).

9.2.1 Dödsorsaksmönstret

Dödsorsaksmönstret skiljer sig åt i olika åldrar. Mönstret i hela befolkningen speglar framför allt dödligheten bland äldre eftersom de flesta som dör är äldre. Bland män 65–69 år är cancer den vanligaste dödsorsaken (40 procent) följt av hjärt- och kärlsjukdomar. Cancerdödligheten minskar andelsmässigt med stigande ålder och utgör 6,9 procent bland de äldsta (över 95 år). Bland kvinnor 65–69 år är cancer också den främsta dödsorsaken (51,3 procent), därefter minskar cancerdödligheten och bland de allra äldsta (över 95 år) utgör den enbart 4 procent. Hjärt- och kärlsjukdomar utgör 51,4 procent i ålderskategorin över 95 år och minskar till 26,3 procent bland 65–69-åringar (65).

Betraktar man tillväxten av äldre i befolkningen i framtiden, och speciellt ökningen av personer över 80 år efter 2020, så kommer antalet patienter med andra kroniska livshotande sjukdomar än cancer med stor sannolikhet att öka.

Tabell 2. Dödsorsaker i Sverige 2014 (65).

Dödsorsaker 2014

Antal döda

Cirkulationsorganens sjukdomar

32 548

Tumörer

23 337

Andningsorganens sjukdomar

5 552

Yttre orsaker till sjukdom och död (skador och förgiftningar)

4 841

Sjukdomar i nervsystemet

4 083

Sjukdomar i urin- och könsorganen

1 124

Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven

482

Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet

256

 

Andra orsaker

16 839

Alla dödsorsaker

89 062

9.3 Sjukdomsförekomst – incidens och prelatens

9.3.1 Cancerincidens

Under 2014 rapporterades 64 555 maligna tumörer för sammanlagt 60 524 personer till cancerregistret. Av dessa fick 50 072 personer en cancerdiagnos för första gången. Fördelningen mellan män och kvinnor är relativt jämn, 52 procent av tumörerna är bland män och 48 procent bland kvinnor.  Incidensen av cancer har under de två senaste decennierna ökat med i genomsnitt 2,4 procent per år för män och 2 procent per år för kvinnor. Ökningen förklaras till viss del av förändring i befolkningens åldersstruktur, screening och förbättrade diagnostiska metoder men även av exponering för riskfaktorer. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör 31 procent av all kvinnlig cancer. Den vanligaste cancerformen bland män är prostatacancer som svarar för 33 procent av fallen under 2014. Malignt melanom och övrig hudcancer (utom basalcellscancer) utgör sammanlagt 17 procent av alla cancerfall. Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen och den som ökar mest. Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen hos män och den fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor. Sammantaget utgör den drygt 6 procent av alla fall som rapporterats till cancerregistret för 2014 (78).

9.3.2 Cancerprevalens

Den genomsnittliga årliga ökningstakten för det totala antalet personer som lever med en cancerdiagnos, det vill säga den totala cancerprevalensen, har varit 3 procent sedan 1990. Prognosen vid cancer har successivt blivit bättre under de senaste årtiondena, men skiljer sig mycket mellan de olika diagnoserna. I Sverige levde år 2011 totalt cirka 200 000 män och 240 000 kvinnor som någon gång haft en cancersjukdom. Högsta prevalensen bland män var de som har prostatacancer (cirka 85 000 personer) och bland kvinnor de som har bröstcancer (cirka 95 000 personer) (79). Då Sveriges befolkning över 65 år förväntas öka, kommer också allt flera att leva med en cancersjukdom (78).

9.3.3 Andra livshotande sjukdomar – incidens och prevalens

Palliativ vård ska enligt uppdrag av Socialstyrelsen (80) finnas för alla patienter i behov av palliativ vård, oavsett diagnos. Andra livshotande sjukdomar med palliativa behov som ökar ju närmare livets slutskede patienten kommer, omfattar framför allt patienter med svår hjärtsvikt (NYHA grad III–IV), grav KOL (grad III–IV), njursvikt i livets slutskede, leversvikt, aids och ett antal neurologiska sjukdomar som multipel skleros (MS), amyotrofisk lateral skleros (ALS) och Parkinson. De två största grupperna är hjärtsvikt och KOL. Det finns ingen statistik för dessa sjukdomar vad gäller incidens och prevalens, men Socialstyrelsen har publicerat följande siffror:

  • Hjärtsvikt
    Kronisk hjärtsvikt är ett vanligt tillstånd, med tilltagande incidens och prevalens i högre åldrar. Orsaken står att finna i någon form av skada på hjärtat. Frekvensen i befolkningen beräknas till cirka 2 % och hos personer över 80 år 10 % (81).
  • KOL

I Sverige beräknas över en halv miljon människor lida av KOL. Eftersom sjukdomen har starkt samband med långvarig rökning finns den framför allt bland äldre personer, och förekomsten av KOL har beräknats till cirka 8 procent i befolkningen över 45 år (82).